Både vigselförrättare och organist klara!

Nu gick de plötsligt snabbt. Fick tips om organist via en tjej på Bröllopstorget, kontaktade alla och fick två jakande svar. Vi valde den första och nu gäller det att hitta vilka stycken vi vill ha! Har aldrig googlat så mycket på orgelmusik tidigare …

Efter att ha börjat misströsta gällande vigselförrättare mailade jag alla i Stockholms kommun. Fick två jakande svar och här valde vi den som kändes rätt, och hon är nu bokad och klar.

Så skönt att ha detta på plats!

Organist och vigselförrättare

Vi vill ha orgelmusik under ceremonin och är på jakt efter en kantor eller organist eller vad det nu heter när det inte är i kyrkan. Det är svårt att hitta! De svarar inte, eller så är de redan upptagna, eller så är de rätt märkliga. Precis samma sak gäller vigselförrättare! Väldigt märkligt.

Strategi nu: kontakt på bredare front. Nu skickar vi massmail till vigselförrättare och har fått tips om personer som spelar orgel så ska maila alla dem också.

Vigsellokal bokad!

Vi har genom åren funderat en del på vigsellokal. Jag har alltid tänkt på Funäsdalen, en plats jag älskar och där jag varit mycket. Sambon har varit där flera gånger och håller med. Men vi har också sagt att om vi gifter oss i Stockholm vill vi verkligen vara i Eric Ericsonhallen. För oss är en borgerlig vigsel ett absolut krav, och Eric Ericsonhallen är en avsakraliserad kyrka. Alltså det bästa av två världar: kyrkobyggnadens pampighet, akustik och rymd men utan religiösa inslag. Dessutom sägs det att Eric Ericson bott i vår förra lägenhet, och att vår förra granne var med och drev igenom avsakraliseringen så Skeppsholmskyrkan blev Eric Ericsonhallen. Och eftersom vi är suckers för storytelling …

Min mormor är född i Funäsdalen och hennes pappa byggde både kyrkan och hotellet där. Så hotellet var en självklar festplats, men skulle det gå att vara i kyrkan men att skippa det religiösa? Nej, sa prästen. Ok, då blir det Stockholm.

Och ja, nu är Eric Ericsonhallen bokad!

Vår resa

Den 3 november stod så Josefine på Kastrups flygplats i Köpenhamn, redo att åka till Prag tillsammans med kollegan Morris för att hålla en föreläsning på en konferens. Medan hon väntade på reskamraten pratade hon i telefon med Johan. Vi tror att det exakta citatet var ”Vadå, betyder det här att vi är ihop nu eller?!”, sagt av Josefine med en halvtjurig röst. Johan sa att precis det var var det betydde. Så Johan firade vår ”bli-ihop-dag” ensam hemma, och Josefine drack champagne på ett flygplan till Tjeckien.

De första två åren tillbringades med 33 mils distans mellan oss. Johan var i Stockholm mycket och Josefine i Oskarshamn när det gick. Totalt lyckades vi tillbringa 50% av tiden tillsammans. Men 2006 tog Johan sitt pick och pack och flyttade till Stockholm.

Under våra år har vi varit på 22 (i dagsläget) utlandsresor tillsammans och även rest mycket i Sverige. Vi har bott i tre olika lägenheter och varit med om en olivoljekatastrof som resulterade i renoveringen från helvetet. Vi har uppmuntrat varandras nörderier, följt med varandra på konserter vi egentligen inte vill gå på (heja Johan som åkte till London för att gå på Bon Jovi!) och hela tiden agerat efter principen att båda har veto i varje fråga.

Förlovningen skedde på Brooklyn Brigde i New York på vår 4-årdag, den 3 november 2008. Johan hade så mycket jetlag på förlovningsmiddagen att han vägrade dricka champagne. Dagen efter var det Josefines tur: jetlagen tvingade hem oss till hotellrummet där hon sussade gott när Obama blev USAs första svarta president och världen utanför firade.

Hur det hela började

Vår historia började 2004. Vi träffades första gången på en sajtträff (vi hängde båda på en fritidsintressesajt) i Göteborg i maj. (Tack till min bror Kristoffer för att du, genom ditt engagemang i sajten, såg till att vi lärde känna varandra!). När man på Josefines jobb sedan behövde en grafisk formgivare blev det Johan och första riktiga kontakten var tagen. (Tack Josefines kollega Morris för att du valde Johan som rätt man för jobbet!). Det var 33 mil mellan oss, Josefine bodde i Stockholm och Johan i Oskarshamn så det mesta avhandlades via ICQ men i september och oktober samma år träffades vi flera gånger. (Tack Josefines kompis Sanna för att du stod ut med Josefine den hösten! Utan dig hade vi nog inte träffats fysiskt. Tack Josefines kompis Lotten för att du såg till att Josefine åt på vägen till första träffen. Utan dig hade hon nog kört i diket längs vägen).