Kategori: Bröllop

På något darriga efter-magsjuke-ben gick jag för att möta min mamma utanför Åhléns i lördags.

Vi skulle börja med en drink på Clarion, och när vi kom in dit stod tio härliga vänner där. Vi började med brunch! Eftersom jag dagen innan varit magsjuk hoppade vi över den planerade champagnen där och då, och det var nog lika bra, för mer skulle det bli.

Efter en lång och härlig brunch tog vi tunnelbana och buss till Wenner-Gren Center där en av toastpersonerna har sitt kontor. Vi hade fått låna ett av deras konferensrum. Det var dags för champagneprovning! Martin de Bruin kom in i rummet, fullastad med glas, blanketter och champagneflaskor. Först föreläste han om champagne, och sedan skulle vi blidtesta: färg, doft och smak. Vi hade rätt om graderingen billigast till dyrast men var inte helt överens om vilken som var godast. Det kändes som att vi fick en lagom nivå på det hela: arrangören anpassade sig efter stämningen på ett bra sätt.

Nästa punkt på dagordningen var middag. Bord var bokat på favoriten Den Gyldene Freden. Vi satt i ett eget rum, åt och drack gott och pratade. Efter några timmar (jag hade ingen klocka) bröt vi upp och åkte till Royal Vikings Skybar. Drinkar! Vid halvtvåtiden fick jag en kram från en av våra toastar och fick höra att jag skulle bo med henne på hotellet i natt. Lyx! Och så en hotellfrukost där en annan toast dök upp med sin lilla dotter. (Eftersom vi inte har tärnor eller marskalkar har våra toastar tagit väldigt stort ansvar, och de kvinnliga har ordnat möhippan och den manliga skötte svensexan). 24 timmar efter att vi träffades klev jag in genom dörren hemma.

På bilden saknas Jenny, som lämnat oss för att åka hem till sin dotter.

Under hela möhippan pågick två aktiviteter: dels berättade jag, i kronologisk ordning, om alla som var där, hur vi träffades och lite om hur vårt liv ihop sett ut. Dels så fick jag presenter från alla. Anonyma presenter som jag skulle gissa vem som gett dem. Kul! Jag fick naturligtvis motivera inför alla, och oftast resonerade jag högt och kom fram till mina svar på så sätt.

Emilie gav en bil, en BMW. Enkelt! Hon jobbar med bilar och vi tog körkort ihop, i en BMW. Hon lade till att min pappa körde BMW precis när vi tagit körkort, så vi körde den mycket ihop.

Av Anja fick jag en bok, skriven av en irländsk författare. Först trodde jag Monica eftersom vi träffades genom ett gemensamt bokintresse och hon bott på Irland, men medan jag sa det insåg jag att det ju måste vara Anja, som också älskar böcker och som jag varit på Irland tillsammans med. Boken visade sig dessutom handla om mediebranschen, som vi båda kommer från.

Anna hade lagt ned hur många timmar som helst på en pärlplatta med Yoda som motiv. Där hade jag tre alternativ, men jag resonerade mig fram till rätt person. Först tänkte jag på Lotta eftersom vi delar en del nördintressen, men nej, troligen inte. Sen Jenny B, vars dotter (min guddotter/brorsdotter) heter Yoda i andranamn. Men nej, Jenny är inte alls en människa som gör eller köper pärlplattor. Anna! Hon gillar Star Wars och är väldigt DoItYourself-ig.

Ett TSA-lås och en nyckelringsficklampa fick jag av Sanna. Den lyckades jag inte med. Sanna och jag jobbade ihop. En festkväll pratade en kollega om min pappa och sa något om att han kunde öppna alla dörrar i huset (han var chef). Sanna undrade om han var vaktmästaren. Jag kom ihåg storyn, men jag kunde inte göra den kopplingen just då.

Rachel gav en rosa glasdelfin. Superenkel! Rachel älskar delfiner och tatuerade in en, på ”min” studio för två veckor sedan.

Presenten från Jenny L var också väldigt enkel. Vi delar ett stort intresse för julen och på paketet satt en juletikett. Dessutom var presenten ett SF-kort och hon jobbar med bio. Hon påminde om att vi första gången vi träffades diskuterade film.

Monica var sist ut, men den hade jag haft rätt på oavsett. Av henne fick jag boken Captain Corelli’s Mandolin. Monicas absoluta favoritbok!

Plötsligt stod ett träd framför mig. Ett smyckesträd med ett J-armband i. Frida! Men det svaret krävde lite eftertanke. Lotta? Hon är rysch, bling och smycken för mig. Men nej … Jenny B? I familjen är vi 4 som heter något på J som min bror (Jennys man) brukar skriva KJJJj för att symbolisera oss, och det var ju ett J på armbandet. Men Jenny är inte smycken. Anja undrade om trädet kunde betyda något. Ah! Ett släktträd! Kusin Frida.

Så vad gav Jenny B? En liten champagneflaska. Sanna, som jag festat en del med? Nej, Sanna är mer rödvin. Ah, Jenny! Första gången vi träffades var på en champagnekväll och hon är gift med min bror som älskar champagne.

Lotta då? Här var jag riktigt korkad. På paketet stod det att jag redan hade detta, men att jag skulle se detta mer som en hälsning. Det var en Lotta-bok, den där hon gifter sig. Jag tänkte Jenny L, som jag träffade genom Lottaböckerna. Jag tänkte Monica, som jag lärde känna bättre genom Lottaböckerna. Och sedan: åh, jag är ju dum i huvudet, Lotta förstås!

Vi ska ju ha två ceremonier, en i Las Vegas också. Vi tar inte med oss bröllopskläderna, men har köpt en Hawaiiskjorta och en Hawaiiklänning. Min klänning behövdes dock sys om: resåren i ryggen var på tok för tighta, och den var för lång. Jag fick tips i en Facebookgrupp om att sprätta bort varannat resår (vilket funkade superbra!) och svärmor har lagt upp den.

Nu har jag äntligen orkat prova klänningen. Perfekt! Och skönt att ha den klar.

Brudklänning: check
Kostym: check
Svensexa: check
Möhippa: check
Bordsplacering: check
Hindersprövning: check
Ringar: check
Det mesta: check

12 dagar kvar!

I helgen var det dags för möhippa! Väntar på bilder, sen kommer ett inlägg om dagen. 🙂 och ikväll ska jag prova brudklänning.

Idag kom klänningen! Och idag har jag legat sänkt i magsjuka, för första gången sedan 1992. Så klänningen får hänga där ifred några dagar. Sen ska jag prova och fota!

I lördags var det svensexa! Jag har intervjuat Johan om dagen:

Berätta om svensexan! Vad gjorde ni?
Först var vi nere i testgruvan som finns under Sickla köpkvarter. Det var kul! Jag har pratat om att gå dit i flera år. Det är helt galet att det finns en riktig gruva mitt i Stockholm, man tror man är i Kiruna. Vi gick ned för en trappa under Marcusplatsen och där öppnade sig en jättegruva. Vi gick i gruvgångarna, hade med oss en guide och fick lära oss massor om hur man spränger och så vidare.

Blodsockerfall gav oss ett kort stopp på McDonalds innan det var dags för bowling. Fräschaste bowlinghallen jag någonsin varit i! Bowling och öl, en jättegod IPA jag testade för första gången.

Hur gick det för er?
Vi var rätt dåliga allihop, men Kristoffer lyckades bäst.

Sen då?
Då var det dags för spa. Härligt! Stället hade pool, bubbelpool och relaxavdelning. Det fanns fruktfat och det trollades fram snacks och öl. Vi badade och jag fick massage. I poolen sjöng vi Kungen i djungeln och andra suspekta låtar. Kristoffer och Andres bidrog med massa babysimslåtar.

Sen bar det av hem till blivande svärfars lägenhet, bästa lägenheten för social samvaro. Jag fick i uppdrag att laga mat med de ingredienser som fanns, men jag gjorde mig till arbetsledare istället. Det blev olika korvar, skivad entrecote, lamm med hemgjord svampgräddsås, grönsaker och halloumi i ugn, sallad med gräslök och massa andra såser. Till det ett gott Ripasso. Sen blev det mest snack och musik. Kvällen avslutades när svärfar med flickvän kom hem. De hade varit på fest, var snorfulla och krävde vin. Ganska kul.

Var det någon kidnappning?
Mmm, Kristoffer, vår Best Person, hade sagt att han ville ha smakråd för att köpa en ny kostym till bröllopet, så han, hans fru och bebis, Josefine och jag åkte till Sickla och gick till Brothers. Där inne stod de andra. Josefine hade packat en väska som jag fick med mig.

Gick du på det?
Ja, men var lite misstänksam, alltid lite märkligt när det sker saker nära bröllop.

Hur sammanfattar du dagen? Blev den vad du ville?
En väldigt bra dag! En bra dag för alla som var med, inte bara för mig, alla fick uppleva saker tillsammans. Dagen var också ganska lugn och inte så prestationskrävande. Roligt! Jag hade hoppats på ett sådant här upplägg.

Just nu är det extremt stressigt på jobbet. Jag är van vid stress, och duktig på att hantera den, men nu är det över alla gränser. Jag mår fysiskt illa, kan inte äta och inte sova. Idag insåg jag att jag inte längre andas normalt eftersom det går snabbare att andas ytligt. Det går snabbare att inte andas ordentligt. Ni förstår. Och jag är så oerhört ledsen att det här påverkar mitt bröllop.

… Är det dagen efter vårt bröllop! Jag hoppas att vi äter en god och lång frukost på hotellrummet, äter överbliven tårta och dricker champagne medan vi öppnar eventuella presenter.

Dagens Facebookstatus: ”Fick för mig att vara bröllopsfåfäng och satte in hårextensios. 27 smärtsamma och klaustrofobiska timmar senare hjälper afrofrissan på hörnet mig att få bort dem. Frihet! Ingen smärta! Aldrig mer.”

Nu är alltså håret borta. Fy vilken hemsk upplevelse! Har fortfarande sår i hårbotten. Och! Jag fick med mig håret hem, på clips. Så om jag vill använda håret är det enkelt.

Nu ska jag sluta vara bröllopsfåfäng och bara vara mig själv.

Idag har sambon sin svensexa. Och medan han bland annat ”flyter runt i en pool och sjunger ”Vem är kungen i djungeln”.” (enligt en av deltagarnas Facebook) har jag haft en produktiv dag. Jag har varit på Systembolaget och beställt all dryck utom spriten (som vi ju redan köpt), jag har städat, jag har strukit, hängt med svägerska och brorsdotter i två omgångar, varit hos frissan och hänger nu i soffan.

Nu har jag varit och fått extensions. Luciahår! Speciellt eftersom hon lockade till det lite. Utseendemässigt trivs jag i det, men det verkar så jobbigt! Måste tvättas på särskilt sätt, är knöligt (testade att lägga mig på sängen: aj!) och så är jag rädd att det ska synas i blåsten.

Update efter några timmar: vad ont det gör! Känns som att min hårbotten ska gå sönder. Och det syns ju! Nej, jag är inte övertygad. Får se om de får vara kvar.

Mitt i allt bröllopande är det lätt att glömma bort att vi ska på en resa också. Men det ska vi ju! En ordentlig resa. Nu är i alla fall lite kontanter fixade.

Idag har vi hämtat ringarna!

Min förlovningsring är förminskad, uträtad (sex års användande hade gjort den lite sned) och uppolerad.

Min vigselring blev helt perfekt. Så sjukt glad att det blev ursprungsidén med fyrkantiga stenar. Det är alltså fyra safirer i förlovningsringen, en för varje år vi hade varit tillsammans när vi förlovade oss. Och tio safirer i vigselringen av samma orsak. Diamanten i mitten är för äktenskapet.

Jag ska väl ha förlovningsringen innerst eftersom den var först, men då blir det obalans, så den får vara ytterst istället.

Sambons vigselring blev också jättebra. Han har en förlovningsring i borstat rött guld, och vigselringen är i borstat vitt guld.

(Fråga mig inte varför jag fotade med böjda fingrar, ser ju inte klokt ut.)