Mitt favoritminne? Jag känner inte att jag har ett favoritminne. Jag har massor av bra minnen, men inte ett enda som sticker ut som en favorit. Men, för att välja något:
När jag, första natten på Park Hyatt i Tokyo, inte kunde sova. Det låter inte som ett bra minne, men jag satte mig upp i sängen, tryckte på knappen som drog isär gardinerna och bara tittade. Jag bodde i ett hörnrum och utsikten var helt magnifik. Skyskrapor (och i Tokyo sitter det strålkastare som blinkar på nätterna så att inget flyger in i dem), bilar, parker, neonljus, stadspuls.
Det var en fantastisk resa på alla sätt (utom maten då) och resan är full av minnen. Men varje natt satt jag i sängen och tittade ut. Jag var urtrött, men jag kunde inte missa detta.
Jag lägger upp en bild, som bara visar en bråkdel av hur häftigt det var. På bilden är det dagsljus och gardinerna är till stor del fortfarande fördragna).
