Författare: Josefine

Idag skickade vi in hindersprövningsblanketten. Föredömligt enkel blankett! Vi skickade även in namnpapper: känns lite märkligt att behöva skicka in papper på att vi inte ska byta namn.

Fotograf har varit ett svårt ämne för oss. Jag är uppvuxen i en mediefamilj där bilder förstås var viktigt. Fick följa med på Årets bild-galan när jag var 15 år. Sambons farfar var fotograf, svärfar är superintresserad av foto, sambon likaså. Johan är mycket duktigare än jag, men vi har båda ordentlig utrustning och fotar gärna.

Mardrömmen för oss är klassiska bröllopsbilder. (Nej, ok, humoristiska bilder där hon släpar honom etc vore värre). ”Vaselin på linsen” som sambon kallar det. Romantiska, lite blurriga bilder som osar puttinutt. Vi vill ha dokumentärt. Gärna en del svartvitt.

Min pappas flickvän jobbar på en bildbyrå. Så vi beskrev vad vi ville ha och frågade om hon kände några bra. Hon listade fyra av branschens allra bästa. Gärna, sa vi, men det finns ju ingen chans. Men hon ville testa, och började med att ringa mitt absoluta toppnamn. Han sa ja.

Vi har inte pratat pris än, så allt kanske går i stöpet (en av Sveriges bästa fotografer, som vinner pris på pris, måste ju vara svindyr?). Men han sa ja.

Det har hunnit bli en del bröllopspryttlar hemma. Rispåsar, halsduk, gästboksbox, penna och sånt. Hittills har jag haft det intryckt i min garderob, men igår köpte vi en flyttkartong och klädde i hjärtpresentpapper. Inte direkt snyggt, men i alla fall bröllopigt. Och praktiskt.

Jag brukar inte befinna mig på Strandvägen särskilt ofta, men nu har jag åkt där fyra dagar i rad. Insåg att festlokalen – Kulturfyren i Mindepartementet på Skeppsholmen – syns ypperligt. Kul!

Blev en suddig bild genom ett bussfönster igen. Cyklist på köpet.

Inte mycket händer här just nu, och det är för att inte mycket bröllopsrelaterat händer just nu. Vi har precis blivit klara med en årslång renovering och om en vecka kommer sambons pappa med sambo och bor hos oss, och det datumet har vi satt som deadline för att lägenheten ska vara helt klar. Vi har en bit kvar, men har bokat bil för att åka till soptippen på måndag och en städfirma kommer för att gå igenom lägenheten grundligt på onsdag. Sambon har haft en väldigt intensiv arbetsvår, och det är inte slut än. Jag har varit ohyggligt sjuk i några veckor. Sammanfattat kan vi säga att vi verkligen behöver semester nu. Drygt en vecka kvar, men sen! Det blir tre veckor ledigt i år, vi sparar resten av semestern till bröllopsresan. Så värt det förstås, men just idag känns det som att en lång sommarsemester hade behövts.

Efter lite förvirring kring bröllopstårtan och cateringbolaget så ska vi ta tag i den också. Har hittat stället vi vill ska göra den, nu ska vi bara dubbelkolla att de är bra, samt prata om vad vi vill ha.

Ett första möte med våra toastpersoner är bokat till slutet av augusti. En av dem bor inte i Stockholm men vi har hittat ett datum då alla kan träffas.

Första bröllopsklänningsprovningen närmar sig med stormsteg, och till det mötet har jag ju en del att fixa. Vet inte riktigt när det ska hinnas med, men är väl bara att ta tag i och göra.

Och igår åkte jag genom stan på väg mellan två möten: älskar att vårt bröllop kommer äga rum mitt inne i stan! Stockholm, asfalt, hav, det är verkligen vi. Det fick bli en suddig bild genom bussrutan.

När jag träffade sömmerskan senast fick jag några uppdrag:

• Ta med rätt skor till nästa möte, både inne- och uteskor.
• Googla runt på klänningar för att få en bild av överdelen.
• Gå in i fysiska bröllopsbutiker och kika på klänningar. Gulp.
• Ta med rätt underkläder till nästa möte. Hjälp.

Jag har absolut noll lust att gå in i bröllopsbutiker, allt jag hört är att det är rätt snorkig stämning där. Samtidigt säger ”alla” att jag kommer ångra mig om jag inte får den upplevelsen. Och underkläder?! Ska jag bestämma det redan? Hur ska jag veta vad jag ska ha? Efter tips blir första besöket på NK:s underklädesavdelning.

Nu har vi varit och kikat på festlokalen igen. Det var ju rätt länge sedan vi var där och nu ville vi kolla upp en del detaljer. Sammanfattat: bättre än vi kom ihåg!

Vi har hyrt hela Kulturfyren, som består av utrymmena:

• Havet – stora salen på nedre plan. Här har vi middag och fest. Vi hade fått för oss att rummet var väldigt avlångt och smalt, men det var det inte alls. Rektangulärt, absolut, men inte konstigt. Dessutom hade det fler fönster än vad vi kom ihåg (vad nu det spelar för roll klockan 17 i november …)
• Båtlåten – rummet med den vackra utsikten på övervåningen. Här har vi mingel vid ankomst och här äter vi tårtan. Superfin utsikt mot Vasamuseet.
• Kajutan – caférummet och köket på nedre plan. Detta tänker vi att gästerna får hålla sig i från så att cateringfirman får ordentligt med ytor att arbeta på. 
• Galleri Fyrverkeri – grupprum på övervåningen. Vi gör om detta till en garderob! Folk kommer ha tjocka ytterkläder, kanske ytterskor de vill byta ut osv. 
• Kajen – fri tillgång till mingelyta på kajen med Stockholms vackraste utsikt. Det blir nog mer en yta får våra rökande gäster. Att mingla utomhus på kvällen den 1 november känns inte så lockande. 

Nu har min kappa, halsduk och muff i fuskpäls kommit. Det är rätt dålig kvalitet, men bättre än jag trodde. 🙂

Som jag skrivit om tidigare har vi valt att anlita ett cateringbolag och låta dem sköta mer eller mindre allt. Vi ville helst ha en festplats som hade bröllopspaket klara, men när Kulturfyren nu inte har det har vi valt det näst bästa alternativet: att anlita någon som sköter allt.

Kulturfyren tipsade om två företag, och eftersom de är vana vid att arbeta i lokalerna ville vi börja med dessa cateringbolag. Ett av dem verkade bra, och vi har valt att gå vidare med Matsällskapet. Häromdagen hade vi ett första möte med dem.

Kommunikationen hittills har varit lite rörig, så för oss var det ett do or die-moment, men det klarade de av bra. Vi gick igenom hela dagen, fick svar på alla frågor, och fick några frågor att fundera på. Nu väntar vi på en uppdaterad offert.

Långt ord! Förra veckan åkte jag hem till Gudrun, som ska sy min brudklänning. Hon har sin ateljé i källaren av familjens villa och det var superfint. Hon tog massa mått, och vi pratade om klänningen igen. Tills vi ses nästa gång, 23 juli, kommer hon ha sytt en toile, en provklänning i enkelt tyg. Den ska jag prova och så gör vi ändringar i den för att få allt perfekt innan hon börjar klippa i riktigt tyg.

Tyget är fortfarande inte köpte – eller ens bestämt. Organza till kjolen vet jag ju, men överdelen har alltid varit ett frågetecken för mig. Vi har kommit fram till att det ska vara trekvartsärm och en liten krage med v-ringning, men materialet har varit ett stort frågetecken. Gudrun förespråkar spets men jag har för fått mig att jag inte vill ha det. Men fick order av Gudrun att gå hem och googla, och så hittade jag Kate Middletons klänning. Fel sorts kjol, fel material på kjol, fel sorts skärning på klänningen under spetsen, men ändå. Nu har jag flaggat för Gudrun att det kanske kan bli spets i alla fall.