Jag är en sådan som föredrar kvantitet över kvalitet när det gäller kläder. Mycket roligare att ha tio blusar för 199 kr styck än en blus för 1999 kr.
Men så i år hände något. Jag köpte en kappa för 4 900 kronor. Och en klänning för 2 350. Oerhörda pengar att lägga på sådana saker, tycker jag. Och vad tror ni hände? Båda gick sönder!
Det började med att kappan tappade en knapp. Visst kan jag sy i den själv, men eftersom en axelklaff också blivit lös och skinnet rund handlederna såg slitet ut efter två veckors användning gick jag tillbaka. Produktionsfel. Finns inga nya att få tag på, pengarna tillbaka.
Klänningen använde jag en gång (på bröllopet i Las Vegas) och älskade. Kom hem, tvättade och fick tillbaka en klänning där det rosa på den färgat av på det vita. Produktionsfel. Finns inga nya att få tag på, pengarna tillbaka.
Det kan inte vara meningen att jag ska köpa ”kvalitet”.
(Ingen av butikerna bad om ursäkt, sa att det var tråkigt eller något sådant. Otroligt. Men det är en annan historia.)
Följer oxå den linjen när det gäller kläder – billigt är inte alltid sämre än dyrt. Med ett enda undantag, gummistövlar! När man behöver gummistövlar så behöver man dem verkligen, menar jag. Så efter att ha förbrukat 4 par billiga på två år så har jag nu klämt till med tretorn. Får se hur länge de håller!
Jag gjorde ett tredje försök och köpte en klänning för 1 600. Nopprig efter en dags användning. Nu har jag köpt tre klänningar för 600 kr. Älskar dem.
Men håller med om stövlar. Jag håller mig långt borta från skog och mark, men även på Stockholms stadsgator blir det blött, så jag har köpt stövlar från Viking. Fast ok, det var mest för att jag ville ha rosa stövlar med svarta blommor på. 🙂