Ett år med Sladdis – vår Tesla Model 3 Long Range All Wheel Drive

Den korta historien: Teslan är fantastisk! Men det finns saker att förbättra.

Sladdis 1 år
Vi firar Sladdis 1 år

Den lite längre:
Sladdis är vår första bil. Vi har aldrig haft behov av en bil eftersom vi bor i Stockholms innerstad. Det går att åka kommunalt till vårt lantställe och att ta tunnelbanan till jobbet går mycket snabbare än att ta en bil. Men vi har alltid älskat att köra bil och har tillbringat många somrar på Europas vägar. Vi är båda teknikintresserade och har följt Tesla sen dag 1. Vi har alltid sagt ”ska vi någonsin skaffa bil, vilket vi inte ska, ska vi ha en Tesla”.

Januari 2019 flyttade delar av familjen till Tullinge. Inte långt bort, men dörr till dörr tar det 1,5 timme att åka kommunalt. Bil blev för första gången på riktigt intressant. Juni 2019 införde vi förmånsbilar på jobbet. 28/6 började vi prata om att vi kanske skulle kolla vad det skulle bli för kostnad. (Helt ok att gå via jobbet, men en kollega fick oss att kolla bolånet och vi köpte bilen genom bolånet). 3/7 bestämde vi oss och fredag den 5/7 sen eftermiddag beställde vi. Tisdagen ringde Tesla och sa att bilen var redo. Galet! Vi hämtade ut bilen på torsdagen den 11/7. Utan att ha provkört den eller ens sett den i verkligheten.

Nu har det gått ett år. Vi har snart kört 1 400 mil. Fram tills Corona tog fart körde vi inget i vardagen, utan bara för utflykter och annat ”onödigt”. Nu kör vi även för ärenden, som att handla till svärmor. Pga Corona är årets bilsemester i Europa inställd, så tyvärr har den längsta resan hittills gått till Härjedalen.

Ett villkor för att vi skulle skaffa bil var att vi skulle ha en garageplats. Vi bor mitt på Södermalm i Stockholm, och vi är inte intresserade av att leta efter parkeringsplatser i en evighet eller att ha bilen stående ute på gatan. Frågade i en FB-grupp om någon hade tips på garage och inom en minut (!) fick vi höra att det fanns plats i ett låst garage, med el, med väldigt billigt elpris, i huset bredvid vårt. I Stockholms innerstad. Har fortfarande svårt att förstå vår tur.

Det blev ju lite snabba kast, så när Tesla ringde var det bara att kolla hur man tar sig till Teslas utlämningsplats vid Trosta och snabbt läsa på om vad man behövde ha koll på när man hämtar ut en bil. Utlämningen av bilen var anti-premium. Nu har ju vi aldrig hämtat ut en bil tidigare, men vi trodde det skulle kännas mer ”lyxigt”. Trosta ligger väldigt avigt till, man behöver egentligen en bil för att komma dit på ett smidigt sätt, och byggnaden var en hangar. Eller, som Johan beskriver det, ”känslan av en second rate ski lodge som är stängd för säsongen”. Det var oerhört lugnt där, men upplevelsen var ändå jäktad. Vi hade med oss en checklista på saker att kolla igenom, och även om det inte hördes ljudliga suckar var de underförstådda. Vi upptäckte att det saknades en laddsladd som skulle ingå och när vi frågade fick vi svaret att de var slut och att den skulle skickas hem till oss. Vi stod på oss, och då ”hittade man en på lagret”. Bilen hade inte senaste mjukvaran utan stod och bad om en uppdatering. Som sagt, inte en premiumupplevelse. Upplevelsen av premium kom däremot direkt vi körde därifrån. Vilken bil!

Att köra bilen är fantastiskt. Det är ju sällan (aldrig) man får chans att testa att riktigt utnyttja snabbheten den har, speciellt om man mest kör i Stockholm, men känslan när man kan dra iväg efter en påfart är obeskrivlig. (Vi längtar till efter Corona och första resan på Autobahn). Det är en helt annan upplevelse än andra bilar, och då har vi ändå alltid kört bra bilar med turbo innan. Tesla Model 3 har bara en stor skärm, och några få knappar och spakar, man gör det allra mesta på skärmen. Den omställningen gick oerhört fort att ta till sig. Vi trodde båda att det skulle vara konstigt, men man vande sig på bara några dagar. Det var oerhört förvirrande och konstigt att köra en Model S i två veckor nu i maj, så mycket grejer överallt!

Bilen har utvecklats under året, det är en av de coolaste grejerna med Tesla, att bilen hela tiden blir bättre. Vi har fått 23 mjukvaruuppdateringar under första året (i genomsnitt har det gått 16 dagar mellan uppdateringarna) så på många sätt är det en ny bil. Ser man på Tesla som företag, och Elon Musk som VD, kommer Tesla fortsätta utveckla sina bilar i en snabb takt. Det som oroar oss som Teslaägare är hur regleringen inom EU ser ut, där börjar vi slå i taket redan.

Någon månad efter att vi fått Sladdis valde vi att köpa till FSD (kom ihåg: tekniknlördar). Tesla har ju det som kallas Full Self-Driving, alltså att bilen – i teorin – kan köra helt själv. Det kan den inte ännu, men i USA är den en bit på väg. Här inom EU är reglerna hårdare så vad den gör är att gasa/bromsa, styra och, om du blinkar, byta fil. Detta funkar på en del vägar men inte alla. FSD kommer fortsätta utvecklas, så vi får se vad det innebär längre fram. Det är långt kvar innan Tesla är en självkörande bil, det är tydligt.

Det pratas en del om problem med Tesla, och om ekonomin med att ha en Teslabil. Vi har under året haft ett problem: det stora High Voltage-batteriet gick sönder. En dag sa Sladdis att hen inte kunde ladda, vi ringde Service Center, körde på uppmaning dit direkt, fick en lånebil (Tesla Model S med gratis laddning på Teslas SuperChargingstationer) och efter två veckor fick vi tillbaka Sladdis med ett helt nytt batteri. Förstås inte kul att batteriet gick sönder, men serviceärendet sköttes väldigt snyggt, med uppdateringar om status flera gånger per dag. Oerhört snyggt hanterat.

När det gäller ekonomin: för oss är det en billig bil. Vi fick som sagt in bilen i vårt bostadslån. 346 kronor betalar vi därför för Sladdis varje månad. Försäkringen är dyr. Det är som sagt vår första bil, och vi har lärt oss att försäkring är oerhört individuellt. 900 kr per månad får vi betala, som förstagångsbilägare i Stockholms innerstad. På detta första år med 1 400 mil har vi betalat ca 2 500 kr för el, men då ingick lite laddning gratis från Tesla i början. (Vi betalar också för däckhotell, trängselavgifter och parkering på stan, men det är ju mer ”frivilliga” avgifter).

Det är väldigt uppenbart att vi som kör Tesla Model 3 är betatestare, aporna som tränar upp systemet. Men det är ok. Det är en dator på hjul. Precis sånt vi älskar.

Kan bli bättre

  • Bilen filmar sin omgivning om något händer, med Sentry Mode. Ge oss notis i appen när Sentry triggas!
  • Handskfacket öppnas via skärmen. Så omständligt och onödigt.
  • Inställningmöjligheter på personnivå finns, men är för få. Stolen och speglarna ställer in sig efter föraren automatiskt, men varför byter den inte Spotifyanvändare? Ser till att välja den kartvy just den användaren föredrar?
  • Ljudisoleringen är alldeles för dålig. Detta är det absolut sämsta med bilen. Det finns inget motorljud, men vägljudet är alldeles för högt vid snabb fart. Det finns även en del vindbrusproblem.

Är toppen

  • Sentry Mode; vilken grej!
  • Förvaringen inne i bilen; så mycket förvaring i en sådan liten bil, och så genomtänkt! (Den Tesla Model S vi hade som lånebil var ett skämt på den fronten).
  • Accelerationen är ju helt fantastisk.
  • Alla finesser. Dog Mode om du lämnar hunden i bilen. Camp mode så du kan ha alla funktioner igång utom larmet. Perfekt när du lämnar någon i bilen, eller går på drive-in-bio. Och tusen andra smarta funktioner.
  • Glastaket ger en härlig känsla av rymd.
  • Allt det mesta sköts via en skärm. Oslagbart.
  • Smidig, snabb, enkel.
  • Den går på el!
  • Dator på hjul!

Mitt 2017

Rensar i mobilen och hittade en gammal lista. Mitt 2017!

– Jag har gått på bio 27 gånger. Bästa filmen: Dolda tillgångar. På andra plats kommer The Greatest Showman.

– Jag har gått på 14 ”kulturaktiviteter”. Bäst: Billy Elliott på Stadsteatern.

– Jag har läst 88 böcker. Bäst: Vi mot er av Fredrik Backman. Pascal Engman och Per Schlingmann får ett hedersomnämnande.

– Jag har varit på 14 resor. Bäst: Israel med jobbet. Tel Aviv, Jerusalem, Döda Havet …

Årets sämsta
– Att Donald Trump är president i USA. Unbelievable.
– Att hatet normaliseras mer hela tiden.
– Att jag har haft migrän 221 dagar (mot förra årets 156 dagar, vilket jag tyckte var extremt då).

Årets bästa:
– #Metoo ❤️.
– Min nya tatuering.
– Vår nya soffa och att vi äntligen landat i hur övervåningen ska vara möblerad.
– Att lilla j så tydligt känner sig trygg hos mig/oss.
– Att jag lyckades se norrsken live på Island.

Kanske dags att börja skriva igen?

I helgen skulle vi fixa med en föreningssajt jag driver. Stötte på problem  och messade en vän. Plötsligt hade hen satt upp ett projekt i Basecamp (bästa projektverktyget!), och bara körde på. Till slut blev fem sajter fixade, eller på gång att bli fixade. Fantastiskt. Samtidigt blev jag lite sugen att skriva igen. Kanske är dags? Det händer så mycket, och jag försöker ha Instagram som en två av dagbok, men plötsligt har jag glömt ta en bild och då är det kört.

Mitt 2016

  • Jag har gått på bio 30 gånger. Bästa filmen: Lion (se, på bio nu!). Bästa upplevelsen: Dirty Dancing på ett tak i Brooklyn. 
  • Jag har gått på 17 ”kulturaktiviteter”. Bäst: Sveriges historia med Özz Nûjen och Måns Möller. 
  • Jag har läst 78 böcker. Bäst: Björnstad av Fredrik Backman. 
  • Jag har varit på 8 resor (varav en varade i en månad). Bäst: nästan omöjligt att kora, men får säga USA (New York, Orlando, Miami Beach och Key West) i september. 

Årets sämsta (på det privata planet: terrorism, Trump, flyktingkatastrof etc är naturligtvis värre): 

  • Jag har haft migrän 156 dagar och träffat vänner mycket mer sällan än vanligt. 
  • Vattenskada, källarförrådsläcka och takläcka. 
  • Att Leonard Cohen och Carrie Fisher dog. 

Årets bästa: 

  • Att jag trivs så bra på mitt jobb. 
  • Att jag blev faster igen. Amanda Judit Leia ❤️. 
  • När Julia, 3,5 år sa: ”jag vill ha den blå mössan för den har samma färg som dina ögon faster”.

Johan 40 år!

Maken har fyllt 40 år!

Vi firade genom fika med familjen helgen innan:

Födelsedagsfika för maken som fyller 40 år om några dagar.

Och på själva födelsedagen hade jag bokat in en heldag: vi började med frukost på Greasy Spoon innan vi tog en Tesla till Sparadiset. I present av mig, förutom allt vi gjorde på födelsedagen, fick han en resa till New York med mellanlandning på Island och bad i Blå lagunen. Den del av Sparadiset jag hyrt skulle se ut som Blå lagunen för att binda ihop presenterna (alltid ha en vinkel!, ledord från min barndom) och nja, kanske inte, men det var härligt i alla fall. Nästa stopp var en matigare fika innan vi checkade in på ett hotell vid Humlegården där vi sedan stannade i två nätter. Middag blev på Coba och desserten intogs på Wienercaféet.

Maken fyller 40!

Konsumentvarning: Rörjourens saltade fakturor

Fick en faktura från Rörjouren igår. Den kändes extremt saltad. Saker som 7 timmars arbete fast de var hos oss i 4,5 timmar, kostnad för en cirkulationspump på över 7 000 kronor fast vi hittar samma för under 3 000 och så vidare, och så vidare.

Har mailat Rörjouren nu, uppdaterar med vad de säger, men de verkar ha satt det i system, en googling visar att många haft problem av samma typ. Så varning!

Bio i Mall of Scandinavia – så är den

Det blev ju en hel del bio under 2015, och det finns ingen anledning att dra ned på takten känner jag. Idag var det dags för årets första biobesök. 

Vi åkte till Filmstaden Scandinavia i Mall of Scandinavia i Solna. Pendeltåget tar bara 13 minuter men att ta sig till pendeln tar tyvärr lite tid. Eller snarare, eftersom vi åker buss 4 till pendeln och den går lite som den vill behöver en åka i god tid. Men det är värt det (även om det verkligen inte kändes så när vi behövde vänta 24 minuter på pendeln på vägen hem, utomhus i minus tretton grader och utan tjocka kläder), vi gillar MoS. 

Bion, då? Vi såg Star Wars där i mitten av december, på Imax-salongen, och då blev jag besviken. Bara en rulltrappa upp till bion (trångt), många biomater (bra), stor affär för snacks/godis/läsk (bra), supertrångt i väntområdet (svimframkallande), otydlig skyltning (suck) och stolarna i salongen var redan trasiga (hur är det möjligt?!). Själva imax-upplevelsen var också en besvikelse. Har varit på imax i USA och i jämförelse är detta bara en stor duk, inget annat. 

Idag testade vi vip-delen. Jag, som gillar att ha koll, tyckte det fanns alldeles för lite info att få tag på innan så det var på vinst och förlust vi åkte dit. Vi hämtade ut biljetterna i de vanliga biomaterna och gick in till vip-avdelningen. Där fanns guldbiomater, fina. :). Eftersom vi inte hunnit äta lunch tänkte vi köpa något och ta in i salongen, som en ju ska kunna göra på vipen. Ingen info om detta, det enda en verkade kunna köpa var det vanliga; popcorn, godis och läsk, samt öl och vin. Jaha. Beställde popcorn och läsk. Sträckte fram Bioklubbskortet men fick höra ”vi hanterar inte dem”. Hm. En restaurang knuten till bio, som säljer biosnacks men där jag inte kan regga mitt kort? Oerhört märkligt. Och ointressant. Var bara att avbeställa och gå ut till stora butiken, handla där och gå in igen. Det känns allt annat än vip, kan jag meddela. (Läste sedan att jag borde ha fått rabatt när jag visade kortet så trasigt ja. Undrar om det verkligen är så att en inte får poäng? Har frågat på SFs Facebooksida). (Och jo, sedan såg vi en hel meny för mat att ta in i salongen, men den fanns inte synlig när vi gick in).

I alla fall: salongen var bra! Stora, breda, mjuka, höga stolar som går att luta. Ordentligt bord mellan varje stol. Galet mycket benutrymme. Ska jag hitta en nackdel är det att borden mellan stolarna gjorde att jag satt långt från maken, och vi brukar hålla hand på bio. Men jaja. 🙂

Efter filmen, som också var bra (Carol: första rollen där jag faktiskt gillar Cate Blanchett, skönt att alla karaktärer har gråskalor och kan se vidareutveckling med minst två filmer.), och en liten shoppingtur i  gallerian, åt vi middag på SFs restaurang Drama, där vi inte hittade bio-mat eller fick poäng. Förväntningarna var inte superhöga med tanke på upplevelsen före filmen, men vi blev överraskade! Visst, vi fick fel menyer, de glömde ge oss notan, vi fick fel nota och lite så, men alla var trevliga och maten var riktig, riktigt bra! Jag hoppas att resten sätter sig, medelåldern på personalen var typ tolv år så det spelar in förstås. 

Har redan nytt besök inbokat på imax-salongen men det beror på att personen jag ska gå med absolut vill gå dit. Jag känner mig rätt klar med imax i Mall of Scandinavia, men jag kommer definitivt återvända till vip-avdelningen! 

   
 Bilder stulna från SF


2015 – så var det

Jag har kikat lite bland gamla ”årskrönikor” och kommit fram till att alla sett olika ut. Så nu blir det så här!

Världen har sett rent sagt förjävlig ut under 2015, men det räknar jag med att ni har koll på att jag tycker så fokuserar helt och hållet på mig nu.

2015 var på det stora hela ett bra år, för mig. Året har också gått rekordsnabbt, det känns verkligen som att det var januari alldeles, alldeles nyss.

Årets resor
Det har varit några hotellhelger:

  • Stallmästaregården i januari (morgongåva från maken)
  • Scandic Kungens Kurva i mars (poäng som höll på att förfalla)
  • Krägga Herrgård i april (bröllopspresent från mamma)

På Krägga herrgård fanns en Pusshållplats och på Scandic i Kungens Kurva hade de en korridormatta med Härjedalens landskapsvapen.

Hotellhelg

Och några ”riktiga” resor:

  • Gran Canaria i mars (med mamma, bodde på sjukt bra hotell jag längtar tillbaka till)
  • Wien i mars (med svärmor och maken, kul att se Wien!)
  • Uppsala i maj (födelsedagspresent från maken, mysigt men mitt i hans värsta allergitid)

Resor 1

  • London i maj (min julklapp + födelsedagspresent till maken)
  • Funäsdalen i juli (med maken, mamma, svärmor, bror, svägerska och lilla j)
  • Barcelona i juli (semester med maken, mitt i värsta värmeböljan)

Resor 2

  • Malmö i augusti (konferens men maken var på samma konferens så blev jobb och semester i ett)
  • Örebro i augusti (poäng som höll på att förfalla, värmebölja igen)
  • St Petersburg i september (maken, mamma och jag ville till Ryssland)
  • Sarajevo i november (årsdagssemester)
  • Värmdö, typ i november (med jobbet)
  • Köpenhamn i november (med pappa och bror)

Resor 3

 

Årets kulturhändelser

Många sådana blev det under 2015! 20 stycken, plus 18 biofilmer. Förstår inte hur jag hann med detta.

  • Stop. Play. Rewind på Dansens hus (nja).
  • Sällskapet för Ester Rignér-Lundgren höll i en kväll på Stadsbiblioteket tillsammans med Mark Levengood.
  • Peter och Bruno på China (gillar verkligen deras röster, gillar inte alltid deras humor).
  • Kulturnatten (inte särskilt bra tyvärr).
  • American Songbook (besviken på att Wiehes bästa Cohenlåt inte var med).
  • Doctor Who Symphonic Spectacular i London (kan ingenting om Doctor Who, men kul ändå).

Doctor Who

 

  • Karl Gerhard (nja).
  • Smaka på Stockholm x 2 (alltid kul!).
  • Paul McCartney (kände igen tre låtar kanske, men kul att gå med mamma på något som hon verkligen gillar).
  • Prideparaden

Pride

  • Berwaldhallen Spelmusik (kan inget om spelmusik, men med Orvar Säfström som värd blir det alltid bra).
  • Cabaret (lite väl avantgardistisk för mig, dessutom har jag lite svårt för Lisa Nilsson).
  • Jersey Boys (sååååå bra).
  • Omakase by Bottles (har fått ett eget blogginlägg här).
  • Paraplyerna i Cherbourg (gulligt).
  • Love 4 Life-galan (alltid kul att vara i Eric Ericssonhallen och väldigt mycket glädje, men också väldigt ouppstyrt).
  • Omakase by Bottles (har fått ett eget blogginlägg här).
  • Tommy Körbergs jul (inte så mycket jul, men Tommy har ju Sveriges bästa röst så …)
  • Julen är här – Peter & Matilda (jul, jul, jul! Men delar som sagt inte helt deras humor).
  • Bio: The Imitation Game
  • Bio: Trevligt folk
  • Bio: Turist
  • Bio: Kingsman
  • Hobbit del 3: Femhäraslaget
  • Bio: Avengers 2: Age of Ultron
  • The Theory of everything
  • Bio: Hotel Marigold 2
  • Bio: Mad Max Fury Road
  • Bio: Southpaw
  • Bio: Mission: Impossible 5 – Rogue Nation
  • Bio: Ant-Man
  • Bio: Spectre
  • Bio: Burnt
  • Bio: Hunger games 4
  • Bio: Star Wars
  • Bio: Star Wars (ja, igen)
  • Bio: En man som heter Ove

Årets största grej: är förstås att jag börjat på nytt jobb. Det kändes rätt direkt, och jag trivs verkligen.

Årets upptäckt: arbetsredskapet Trello. Har använt det tidigare men inte fastnat, nu tycker jag att det är världens bästa uppfinning.

Årets största lärdom: var inte ansvarig för många stora projekt med deadline ungefär samtidigt igen (i detta fall: en företagsflytt, en kontorsrenovering, byte av ekonomisystem, byte av pensionssystem och en företagsresa).

Årets bästa: Stora J och lilla j.

Jj

Omakase by Bottles

Det flerfaldigt prisbelönade bartenderkollektivet (hjälp så Södermalm 2015 det låter) Bottles har vid några tillfällen under hösten/vintern haft omakases på drinkar. Omakase är tydligen väldigt inne, men var inget jag hade hört talas om innan. Det är kockens val helt enkelt, eller i detta fall, barntenderns. Det finns ett tema, du betalar en fast summa och sedan serveras du det barntendern bestämt.

Bottles har haft två olika omakases hittills, ett med tema New York och ett med tema Mexiko. Vi har varit på båda.

Ljuset i lokalen är hemskt, tyvärr inte lätt att få bra bilder därinne.
New York:
Avslutar helgen grandiost. @bottlesbar s omakase (kocken - eller i kväll bartenderkollelktivet -) väljer. 8 drinkar, "föreläsning" och umgänge på knappt tre timmar. Väldigt, väldigt bra.

Mexiko:
Vi har varit på Omakase by @bottlesbar igen! Denna gång var temat "En studie i Mexiko".

Drinkarna har varit goda, ok, ”inte min grej” eller direkt läskiga. Under kategorin läskiga kvalar drinken som hade malda larver i sig definitivt in …

Det har varit väldigt bra, och väldigt kul! Jag kan verkligen rekommendera att gå om det dyker upp igen och om du är det minsta intresserad av drinkar.

Påminnelse: varning för Södermalms flytt och städ!

Bara nu i december har två personer frågat mig ”vilken flyttfirma det var man skulle undvika”. Så jag påminner: det är Södermalms flytt och städ.

Och så tar jag tillfället i akt att påminna Googles söktjänst om hur dåliga de är också. 🙂

Inlägget publicerat 4 september 2013.

En väldigt lång historia om allt som går fel om man anlitar Södermalms flytt & städ. Kort sammanfattning: fel från början till slut. Pengar som försvann. Trasiga möbler som de vägrade ersätta. Oerhört otrevliga och anklagade oss för att ljuga när vi berättade vad de anställda säger när chefen inte är med.

När man anlitar en flyttfirma tror man att de ska leverera ens tillhörigheter från en adress till en annan, utan att ha sönder något. Så blev det tyvärr inte i vår flytt. Orsaken heter Södermalms flytt & städ.

Fel direkt
Det började med att det blev fel redan vid andra kontakten, när de skulle leverera kartonger. Vi satt hemma och väntade avtalad tid, ingen dök upp. Visst, alla kan göra fel. Men det är hur man hanterar sina misstag som är det viktiga. Södermalms flytt & städ hanterade alltid sina misstag genom att anklaga oss. I alla samtal har tonen varit anklagande. Även när de gjort fel. Inte så trevligt. När kartongerna väl lämnades blev det ett missförstånd och jag pratade med vår kontaktperson i telefon. Hon gick direkt in i försvarsställning och anklagade oss för massa saker.

Magkänslan sa förstås att det här inte är en bra firma, det här kommer inte gå bra. Men, mitt i flyttyra så orkade vi inte börja om, och körde vidare med Södermalms flytt & städ. Dåligt beslut.

Ingenting hamnar där det ska
Flyttdagen kom. Tre flyttkillar: alla tre bar men en var också någon form av förman. Det första han sa var att oj, vad bra förberedda vi var, och oj vad ovanligt att se att kunder packat så här bra. Det lät ju lovande. Vi berättar att vårt stora, fina skåp har en skada i taket sedan tidigare. Förmannen berömmer oss för att vi påtalade den innan flytten. När de började bära upp på nya adressen kände vi att de var väldigt oförsiktiga. Vi sa det till förmannen men han lugnade oss. Förmannen var den enda som överhuvudtaget reflekterade över var lådor och möbler skulle vara. Allt var som sagt väldigt tydligt märkt, men de andra två flyttkillarna stjälpte bara in allting. Vissa saker hann vi styra: sängen in i sovrummet tex, men kökskartonger hamnade i allt annat än köket och så vidare.

10 000-kronorsskåp trasigt
Vi sa till igen, ni är väldigt oförsiktiga, nu börjar vi bli väldigt oroliga, det här känns inte bra. Men blev lugnade, det var ingen fara. Direkt efter tog dock förmannen min sambo åt sidan och berättade att vårt stora, fina 10 000-kronorsskåp hade gått sönder. Det stod då kvar i flyttbilen men bars upp till lägenheten senare. Men lugn, bara lugn, det skulle Södermalms flytt & städ förstås laga, sånt här händer ju hela tiden så de är vana. När skåpet kommer upp till lägenheten säger vi att det ska upp till vång två. Lite krångligt säger förmannen, men inga problem, självklart ska det upp dit vi vill. Jag frågar om detta flera gånger eftersom vi inte kan bära upp det själva, och han garanterar att det ska upp en våning. Men eftersom det är trasigt och kommer skickas till en möbelsnickare är det ingen idé att bära upp det nu. Det kan vi förstås se logiken i.

Enorm madrass intryckt i flyttkartongsstor hiss
Södermalms flytt & städ hade sparat vår stora madrass till sist. 160×200 cm, ca 25 cm tjock, full med fjädrar och resår och vad man nu har i en madrass. Förmannen har då lämnat oss för att uträtta ett ärende och i hans frånvaro väljer flyttkillarna att trycka in madrassen i vår hiss. Hissen är stor nog för en flyttkartong, som man får in på millimetern. Självklart går det åt helvete. Hissen stannar och madrassen är förstås helt mosad.

Nu blir vi arga på riktigt. Jag blir topp tunnor rasande, och det får flyttkillarna höra. Förmannen är tillbaka, och säger att killarna är dumma i huvudet, lata och idioter, hade han bara varit kvar hade detta aldrig hänt. Dessutom, lägger han till, ska vi vara väldigt glada över att han varit med under dagen, hade han inte varit där hade det varit fullständig katastrof från minut ett, eftersom flyttkillarna är så odugliga. Hissen sitter fast, och det är bara att ringa hissmontör, klockan sju på kvällen. Som tur är kommer han snabbt.

Förmannen är plötsligt försvunnen, han har gått hem. Med våra nycklar. Kvar står flyttkillarna och vill ha betalt, kontant betalning på dagen är avtalat (mot kvitto, ett kvitto vi inte får).

Nyckel på villovägar
Jag säger att jag inte betalar något utan att vara säker på att jag inte får en hissreparatörsfaktura i brevlåda och utan att vi har fått tillbaka våra nycklar. Vår känsla för Södermalms flytt & städ är inte särskilt bra nu, och vi kommer inte betala något med våra nycklar på vift. Jag ringer min kontaktperson på Södermalms flytt & städ men får inte tag på henne. Killarna vill ha betalt, men vi säger nej. De ringer sin chef som ringer förmannen. Han får vända. Under tiden har min kontaktperson på Södermalms flytt & städ för att berätta vad som hänt, jag vill att hon ska vara informerad om allt. Berättar också om skåpet och den allmänna känslan av oförsiktighet. Säger att jag vill ha en garanti om att vi inte kommer behöva betala hissreparatören. Hon förklarar att det gör inte Södermalms flytt & städ heller. Ok, utan garanti för detta betalar inte jag flyttkillarna (som nu sitter i trapphuset). Hon säger att det här händer hela tiden (andra gången någon på Södermalms flytt & städ säger att de gör misstag hela tiden!) och att bostadsrättsföreningen brukar betala. Till slut får jag henne att garantera att jag inte är ansvarig för fakturan. Om brf:en klagar får de ta det med henne.

Plötsligt saknas pengar
Eftersom vi får garanti på att vi inte ska betala hissreparationen och info om att förmannen är på väg tillbaka med våra nycklar betalar vi. (Det kommer visa sig vara vårt största misstag i den här historien, förutom att överhuvudtaget anlita Södermalms flytt & städ förstås).

Vi har aldrig kontanter, så vi hade tagit ut exakt rätt summa. Sambon hämtar dem, räknar dem en gång, räknar dem inför mig en gång och vi går ut med dem till flyttkillarna. Räcker över dem och uppmanar dem att räkna. De säger nej tack och går. Några minuter senare ringer det på dörren. Flyttkillarna är tillbaka och säger att det fattas 500 kronor. Jag säger direkt nej, det gör det inte. De visar oss pengarna, och ja, de håller i fem hundra kronor för lite. Ok, då har ni väl tappat dem, säger ja. Nej nej, det var för lite säger de. Nej, säger vi. Det var rätt summa. Vi hade tagit ut exakt rätt summa, vi räknade flera gånger och ni valde att inte kontrollräkna. Ni har väl tappat dem. De framhärdar, vi också. Stämningen är inte trevlig. Jag ska inte säga hotfull, men definitivt olustig. De ringer sin chef, tjafsar mer med oss men vi säger bara nej. Till slut går de. Jag ringer genast min kontaktperson på Södermalms flytt & städ som direkt säger att de litar på oss. Bra, men det känns ju lite märkligt. Är detta ett mönster?

En stund senare kommer förmannen med vår nyckel.

Skåp, bord, soffor, madrass med mera, med mera – oj så mycket skador
Klockan är väl 20 nu, och min bror med familj kommer på besök för att kolla in lägenheten. Dagen därpå skulle vi jobba som vanligt, men eftersom vi lovat Södermalms flytt & städ att dokumentera alla skador på skåpet och maila det till dem så snabbt som möjligt får vi ta ut en semesterdag och stanna hemma. Vi börjar dokumentera skåpet. Jag ska inte lägga in alla bilder här, det blir för mycket, men några exempel:

Skadat skåp före lagning

Skadat skåp före lagning

Vi gör ett väldigt detaljerat dokument som vi mailar till Södermalms flytt & städ. Där fotar vi varje skada och beskriver den tydligt. Vi berättar också om den skada som skåpet redan hade och föreslår att de kan låta möbelsnickaren laga även den som kompensation för vad som helst. Jag poängterar att det inte är något vi begär, det är en gammal skada, men att det vore snyggt om Södermalms flytt & städ tog hand om även den.

I mailet berättar jag också att flera andra möbler blivit skadade. Jag skriver att vi inte tänker framföra några officiella klagomål på detta – vi orkar bara inte – men att vi ändå vill berätta. ”En stor repa på en skinnfåtölj, jack/hack på flera ställen i ett bord, hål i ryggen på en soffa, avskavt trä på flera platser på en byrå, två skadade steg i trappan inne i lägenheten, repor på en kontorshurts, repor på en rh-stol, svart smuts på en beige soffa och ett intryckt hörn och avskavd färg på en tavelram är vad vi sett nu.” skriver jag. (Senare har vi sett att vår andra soffa har ett hål i ett armstöd.) Jag ber också om ett kvitto, eftersom jag inte fick något sådant vid betalningen.

Svar: ena flyttkillen får aldrig jobba hos oss mer
Svaret kommer senare samma dag. Ingen reaktion alls på de många skadorna eller att vi väljer att inte kräva något för dem, inget svar på min fråga om kvitto.

Däremot skriver Södermalms flytt & städ ”Absolut ska vi komma och hämta skåpet och lämna in det” och ”Angående de 500 kr så litar jag till 100 på er,den killen Filip som jobbade i går är inhyrd från en annan flyttfirma eftersom vi inte hade tillräckligt med vår personal eftersom det är semester tider. Han får definitivt inte jobba mer för oss.”

Soffbordet oanvändbart
Dagen efter har vi hunnit titta igenom allt ordentligt och insett att vårt soffbord är för skadat för att det ska gå att använda. Eftersom kostnaden för bordet varit 12 045 kr hör vi av oss till Södermalms flytt & städ igen. Lika bra dokumentation den här gången. Lite bilder:

Skadat soffbord före lagning

Skadat soffbord före lagning

Besiktningsmannen från Södermalms flytt & städ: det är bara missbrukare och alkoholister som blir flyttkillar, och vi betalar dem svart, så klart det går åt helvete
Södermalms flytt & städ vill skicka en besiktningsman hem till oss. (Som ska ta med kvitto. Det gör han inte.) Givetvis svarar vi ja. Killen som kommer hem till oss är kanske besiktningsman, vad vet jag om hans utbildning, men vi har träffat honom tidigare; det var han som levererade tomma kartonger till oss den där första dagen. Han pratar en del, och säger bland annat att eftersom det bara är alkoholister, missbrukare och ”invandrare som bara vill tjäna pengar och dra vidare till ett nytt land” som blir flyttkillar är det klart att flyttarna går åt helvete. När ni betalar pengar delas de ut svart på kvällen. Klar ingen annan vill ha ett sådant jobb, som dessutom är slitigt. Vi häpnar över att han säger så om sin arbetsgivare.

Ersättningsförslag: 2 000 kronor
När besiktningen är gjord får jag ett mail från Södermalms flytt & städ möbelsnickaren har semesterstängt men de kan sätta in 2 000 kronor på mitt konto, eller så väntar vi tills snickaren har öppnat igen i augusti (flytten skedde den 3 juli). Jag har flera gånger skickat vårt sommarschema till Södermalms flytt & städ så de vet att vi inte är hemma och kommer tillbaka först i augusti.

Vi blir först mållösa, men svarar sedan via mail. Jag har hittills varit enbart trevlig och haft god ton (ja, utom när jag skällde ut flyttkillarna när hissen hade stannat): ”Nu blir jag lite chockad. Bara skåpet och bordet kostade oss mer än 20 000 kronor att köpa. Räknar vi med alla skadade möbler, som vi valt att inte kräva er på ersättning för, är vi uppe i skador på möbler värda långt över 100 000 kronor. [När jag räknat mer ordentligt senare visade sig den summan vara ca 85 000 kronor].

Vi är med andra ord helt ointresserade av en ersättning på 2 000 kronor. Som jag också sagt reser vi bort imorgon bitti och är tillbaka först i början av augusti så ingenting hade i alla fall kunnat hända nu.

Vi räknar med att ni lagar skåpet och bordet så att det går att använda igen, alternativt ersätter oss med hela inköpspriset så att vi kan köpa dessa möbler på nytt.”

Södermalms flytt & städ svarar: ”Då hämtar vi möblerna då vi kommer tillbaka i slutet av juli ,garanterar att dem blir som nya.”

Allmänt förvirrat
Sommaren går, vi är på semester och har inte särskilt mycket kontakt med Södermalms flytt & städ. Däremot kan man väl säga att de inte hör av sig när de sagt att det ska, och att saker drar ut på tiden ”Jag ringer dig nästa vecka” från dem leder till att jag får höra av mig två veckor senare och liknande. Det är lite allmänt förvirrat, vi har bestämt ett datum då de ska hämta tomma flyttkartonger men ingen tid. Jag får inget svar när jag frågar om tid, och sen får jag mail med att kartonghämtningen är inställd, kan vi samma tid imorgon? Problemet var ju bara att det jag hela tiden påpekat var att vi inte hade bestämt någon tid …

En fars i trapphuset
I slutet av augusti börjar vi bli otåliga, det är inte roligt att hela tiden se ett trasigt soffbord och skåpet står ju i fel rum och gör att vi inte kan sätta igång med vår renovering och uppackning som vi vill. Efter en del påminnelser får vi information om att Södermalms flytt & städ ska hämta skåpet och bordet och ta det till möbelsnickaren. Själva hämtningen blir en fars. Flyttkillen som ska hämta möblerna är samma man som var hos oss för att besiktiga möblerna. Han har alltså varit hos oss tidigare. Nu ringer han mig och undrar varför vi inte öppnar, på tredje våningen. Nej, vi bor på femte, högst upp. Vi lägger på. Det ringer igen. Nu står han ju på fjärde, varför öppnar vi inte. Vi bor på femte, högst upp. Vi lägger på. Då ringer min kontaktperson på Södermalms flytt & städ. Ni öppnar inte dörren? Jag förklarar att han har ringt mig flera gånger, att han redan har varit hemma hos oss, att han kan se vad det står för namn på dörren, varför lyckas han inte gå rätt? Får svar att ja, han verkar ha tappat allt idag, idag går det inte så bra för honom. Som vanligt häpnar vi över vad Södermalms flytt & städ väljer att berätta för sina kunder.

En fars i trapphuset – den här gången också
Några dagar senare ringer Södermalms flytt & städ och undrar om de kan komma med möblerna samma eftermiddag. Jag ringer sambon som får avsluta sitt jobb och se till så att det finns plats för möblerna hemma. På grund av våra dåliga erfarenheter av Södermalms flytt & städ sätter han också upp skydd för vår trappa. En ny fars tar vid. Samma man igen, han är nu hemma hos oss för tredje gången. Den här gången är min sambo sambandscentral och inte jag, så jag vet inte hur många gånger det rings fram och tillbaka, men farsen inbegriper att flyttkillen står på vår våning och ringer på fel dörr. Till slut går min sambo ut i trapphuset och letar.

Vi får tillbaka möblerna – i sämre skick än innan
Och så kommer de, våra älskade saknade möbler. I sämre skick än innan. I. Sämre. Skick. Än. Innan.

Bordet: inte lagat alls på vissa ställen, extremt dåligt lagat på andra ställen, ny skada på ett ställe.

Skåpet: inte lagat alls på vissa ställen. Oerhört dåligt lagat på vissa ställen (så att lagningen syns mer än skadan) och med många nya skador. Dels en del riktigt stora skador, men också ca 60 nya repor.

Lite efter lagningen-bilder:

Skadat skåp efter lagning

Skadat skåp efter lagning

Skadat skåp efter lagning

Skadat soffbord efter lagning

Skadat soffbord efter lagning

Skadat soffbord efter lagning

Sambon säger till direkt och får du oerhört märkliga svar. Flyttkillarna säger saker som att möblerna är av dålig kvalitet, att de inte går att laga och – bäst av allt – alla möbler går ändå sönder till slut, så dessa skulle ändå gå sönder om några år. (!) Dessutom vägrar de ställa skåpet på avtalad plats. (Det spelar mindre roll just nu, vi kan ändå inte ha ett skåp som ser ut som kaffeved). Jag ringer Södermalms flytt & städ och nu är tålamodet är slut. Jag är inte glad i telefonen. Som vanligt tar Södermalms flytt & städ fasta på en sak av vad jag säger och vill diskutera att skåpet står på fel plats. Jag avbryter och säger att platsen är ointressant, det är trasigt. Om och om igen utspelar sig samma sak: hon pratar placering, jag avbryter. Jag berättar också vad hennes anställda har sagt till sambon idag, och hon tror mig inte. Som vanligt har hon en väldigt anklagande ton. Samtalet slutar med att jag säger att vi kommer dokumentera de nya skadorna ikväll och skicka mail till henne. Vi är som tidigare väldigt detaljerade, och några av bilderna ser ni ovan. I mailet listar jag också exakt kostnad för skåpet och för bordet – 22 845 kronor har vi betalat. Jag påtalar att hon skriftligen har garanterat oss att möblerna ska bli som nya. Vi vill ha möbler i skick som hon garanterat, eller en ekonomisk ersättning.

Södermalms flytt & städ ber om ursäkt
Södermalms flytt & städ svarar, via mail, att de kommer ordna så att snickaren kommer hem till oss för att reparera skadorna. Hon lägger till information om vad detta kostat Södermalms flytt & städ hittills (5 000 kr). Varför jag får den informationen förstår jag inte. Det har kostat oss väldigt mycket mer än så. Södermalms flytt & städ avslutar mailet med ”Vi vet att det är väldigt jobbigt för er och vi är väldigt ledsna att det hände men vi ska ändå se till att det blir rätt”.

Jag svarar att möbelsnickaren kan kontakta oss när som helst så vi kan komma överens om en tid, och att vi kommer hålla henne på hennes ord som ju var att hon garanterar att möblerna kommer bli som nya.

Plötsligt: möblerna är dåliga och vi ljuger om skadorna
Nytt mail från Södermalms flytt & städ: skåpet är gammalt och kvaliteten är inte bra. Man kan inte flytta skåpet utan att det går sönder. Skadorna skulle ha uppstått vem som än flyttat skåpet och alltså är det ingen flyttskada. Dessutom skriver hon nu att vi ljuger, det fanns massa skador innan (konstigt att hon aldrig tyckt det innan). Eftersom skåpet är gammalt (nja, från 2008) kan vi inte få full ersättning och hon menade förstås inte att hon garanterar att möblerna ska bli som nya. Hon lägger till att vi även ljuger när vi säger att flyttkillarna sagt vad de sagt.

Jag berättar sanningen – och allt spårar ur ännu mer
Vårt tålamod är mer än slut. Jag svarar, också via mail, och skriver att om skåpet var oflyttbart skulle Södermalms flytt & städ förstås ha vägrat flytta det. Istället har två av deras anställda tittat på det före flytten, och dessutom kommenterat skåpet – före flytten alltså. Eftersom skadorna uppstod i flytten är de flyttskador, väldigt enkelt. Skriver också att vi naturligtvis tolkar hennes ”garanterar att möblerna blir som nya” som att hon menar att möblerna ska bli som nya. Jag har inte lägre mycket till övers för Södermalms flytt & städ så jag berättar nu också vad flyttkillen/besiktningsmannen sagt om att de jobbar svart, bara anställer missbrukare etcetera. För att avsluta med en öppning skriver jag att ok, de tycker inte att vi kan kräva full ersättning, vad vill de då erbjuda?

Svaret är helt surrealistiskt: vi ljuger, flyttkillarna är helgon, flyttkillen/besiktningsmannen ska minsann fråga oss om våra lögner när vi träffas nästa gång och han ska spela in allt på video!

Mitt svar är enkelt: självklart vill vi inte ha med flyttkillen/besiktningsmannen att göra mer, han kan inte ens gå till rätt våningsplan hos kunder han varit hos flera gånger, han berättar avslöjande saker om företaget han är anställd på för oss som han sedan, när han blir konfronterad, tar tillbaka och säger att vi ljuger. Självklart är Södermalms flytt & städ inte välkomna in i vår lägenhet med en filmkamera.

Jag får inget svar på det så dagen efter mailar jag och undrar vad som händer. Får då svaret att man håller på att ta in offerter från olika möbelsnickare.

Dagarna går
En vecka senare har inget hänt. Jag hör av mig, nu ska vår lägenhetsrenovering starta och skåpet står i vägen (vilket de vetat hela tiden kommer orsaka problem, man lämnade skåpet stående på en väldigt märklig plats). Jag föreslår att vi låter vår hantverkare fixa det och meddelar att det skulle kosta mellan sex och sju tusen. Det tycker Södermalms flytt & städ är för dyrt.

Det har nu gått 63 dagar sedan Södermalms flytt & städ orsakade massiva skador på våra ägodelar. Jag erbjuder dem en lösning till kostnaden av 6 500 kronor. De säger nej. Jag ringde och bad dem dra åt helvete.

En överslagsräkning säger att Södermalms flytt & städ har orsakat skador på möbler värda över 85 000 kronor. Jag har rannsakat mig och oss. Vad har vi gjort för fel? Vi skulle förstås aldrig ha anlitat Södermalms flytt & städ överhuvudtaget. Och vi skulle inte ha betalat. Än i dag förstår jag inte varför vi betalade där på flyttdagens kväll.

Förresten, vi har fortfarande inte fått det utlovade kvittot.

Varför bloggar jag?

Det är ju rätt tyst här nuförtiden. Jag har funderat på varför. När jag undrar något om saker som hänt tidigare går jag automatiskt hit. Nu har jag insett att jag saknar saker som jag helt enkelt inte skrivit om här, och att jag kommer sakna dem ännu mer i framtiden. Samtidigt har jag så många vänner som bloggar ”på riktigt” och då känns det otroligt fjantigt att lägga upp inlägg om nya julgranskulor eller mattor.

Så, jag satsar på en medelväg, förhoppningsvis gyllene. Jag börjar skriva mer igen, men har tagit bort kopplingen till Facebook och Twitter. Så får de som vill läsa hitta hit utan draghjälp. Jag bloggar ju uppenbarligen till 99% för min egen skull, inte för att få många läsare eller stor spridning.

Gör vad du kan

Det hände något igår. Sverige fick nog. Igår reste sig Sverige och sa att det räcker nu. Jag hoppas att det håller i sig.

Företaget jag jobbar på hade redan bestämt sig för att skänka 42 000 till Läkare utan gränsers arbete runt Medelhavet, men igår valde vi att också ge 42 000 till Sverige för UNHCR. Jag är stolt över att få vara med och leda Rebel & Bird.

Men inte bara företag kan bidra, också vi som individer. Därför har jag skänkt 1% av min bruttoinkomst till Rädda Barnen. Och en ex-kollega som ska åka ned till Grekland den 13 september för att ta emot flyktingar och hjälpa dem handgripligen fick 1 000 kr via Swish. Vi har också bytt städfirma hemma. Nu använder vi Himlarent, ett städbolag som hjälper där de kan. De anställer kvinnor som söker asyl (och lättare får det om de har en anställning), och kvinnor som tidigare varit fast i prostitution och människohandel. Himlarent har dessutom kollektivavtal och de som jobbar 100% har minst 20 000 kr i lön, vilket är mer än vad kollektivavtalet kräver.

Gör något du också. De allra flesta kan ge något.

Länkar:
Min ex-kollegas Swish: 0739845444 (Märk betalningen med Pothia)
Läkare utan gränser
Sverige för UNHCR
Skänk 1 %
Himlarent

Skänk en procent

Välkommen, MK!

2004 började jag titta på Project Runway. Då med Hedi Klum, Tim Gunn, Nina Garcia och Michael Kors som programledare/mentor/jury. Då började jag också längta efter att ha en Michael Korsväska. 

Det dröjde till 2009 innan jag köpte min första ”fina” handväska, en Mercier. 2010 köpte jag min första Furla (i 30-årspresent till mig själv) och sedan dess har det blivit några fler Furlas, en Diane von Furstenberg (köptes 2008 men på sådan galen rea att jag inte ens fattade att det var ”fin”), och två Jimmy Choos. Men det har inte blivit någon Michael Kors. Från början för att de inte fanns i Sverige och sedan för att ALLA nu har MK i Sverige, dessutom i en modell jag inte gillar. 
Idag stod den där, i ett köpcentrum vi flytt till för att undkomma Barcelonas värsta hetta (galen värmebölja här nu – på stranden varnas det för solen och värmen i högtalare). En fin Michael Korsväska, i en färg jag inte har någon annan väska i. Nedsatt med 30%. Perfekt! 

 

Säg inte grattis idag

Idag är det Internationella kvinnodagen. När jag var yngre tyckte jag inte att den skulle uppmärksammas. Jag tyckte att en kvinnodag bara tydliggjorde att världen har 364 mansdagar. Sedan några år har jag ändrat mig. 

Så länge folk säger ”grattis!” till kvinnor idag behövs den här dagen. För grattis till vadå?

Att kvinnor blir systematiskt diskriminerade? Får lägre lön för samma jobb? Får kämpa mycket hårdare? Blir utestängda från viktiga poster och jobb? Får sämre sjukvård? Är mer stressade? Oftare sjukskrivna? Riskerar livet i en värld av dålig förlossningsvård? 

8 mars handlar inte om att fira, eller ens hylla, kvinnan. Det handlar om att uppmärksamma orättvisan och stödja kvinnors rättigheter. 

I fredags var vi på bio och såg Kingsman: The Secret Service. Visst var det för få kvinnor i den generellt, men de två lite större kvinnliga rollerna var i alla fall kick ass. Även om den ena kvinnan ganska snabbt degraderades ordentligt. Och filmen var oväntat bra, kul grepp med klipp och musik tex. Men så: plötsligt ska hjälten rädda (den svenska!) prinsessan, men endast om han får en kyss. Och hon svarar att om han även räddar världen får han ta henne ”in the asshole”. Det kunde ju ha räddats upp (knappt) om hon svarade något dräpande och gick därifrån när han räddat henne, men istället får en se en närbild på hennes nakna rumpa. Fy fan! Hela filmen totalförstördes för mig direkt, och min respekt för de många duktiga skådisarna störtdök.

Regissören har fått mycket kritik, men svarar att han anser att handlingen, karaktärerna och manuset ”empower women”. Att han ens kan tro det gör att vi behöver Internationella kvinnodagen.