Författare: Josefine

Ikväll har vi invigt grillen. Sjukt lyxigt att dels få ha grill på terrassen, dels att få plats med en så stor.

Gott blev det.

Imorgon ska vi montera upp sängen. Ser fram emot att inte sova på golvet mer, även om madrassen är 30, 40 centimeter hög. Men min rygg tycker inte att det är jättekul att ta sig upp på morgonen.

Den nya lägenheten är verkligen underbar, men det är en del saker vi ska fixa. Badrum, kök, ommålning överallt har jag redan nämnt. Men vi ska också bygga bokhylla, garderobslösning och övrig förvaring.

Dessutom har vi fortfarande inte bestämt hur vi ska bo, alltså var vi ska ha sovrummet, var tv:n ska vara, hur kontoret ska se ut, och så vidare.

Dessa två faktorer gör att vi har svårt att komma vidare. Visst kan vi tömma kartonger, men var ska vi ha innehållet? I högar på golvet? Vi har ju varken bokhyllor, garderober, städskåp att fylla … Det är helt enkelt bara att inse att det här kommer ta tid – att det måste få ta tid. Det blir en utmaning för otåliga mig!

Så länge har vi bett alla som kommer hit om en åsikt. Imorse hade vi absolut noll koll, men nu börjar en tanke växa fram. Och för att ha en lugn oas mitt i kaoset har vi placerat ut soffa, fåtölj, mattor på övervåningen. De kommer säkert flyttas, men nu är det skönt att fly dit.

Ja, foten kanske inte tycker att det är så roligt att flytta. Jäklar så ont jag har.

Idag har vi plockat upp ur kartonger. Eftersom vi reser på semester på lördag och kartongerna ska vara återlämnade senast den 3/8 och vi kommer hem den 1/8 är det lite bråttom. Men eftersom vi ska göra om en hel del, badrummet, köket, bygga bokhyllor och förvaring tex, är det svårt att ställa saker på rätt plats. Faktum är att vi inte ens vet vilket rum som ska vara sovrum osv. Så det blir mest att vi tömmer kartonger för att vi måste, inte för att sakerna hamnar på rätt plats.

Förutom kartongtömning har vi shoppat. Sophink, diskställ, krokar och en enorm grill. Nu ska den monteras!

Som ni förstår gick det inte helt smidigt igår. Men när man trots det bara känner lycka och man vaknar trött men glad, då vet man att allt är bra.

De två takkuporna är våra, och de tre fönster som sitter ihop våningen under till höger.

Måste skicka iväg ett extra tack till er som hjälpte oss igår:

– Pappa, för ett tredagars billån och allmän support.

– Mamma, som skyndade till oss efter jobbet och packade upp kökskartonger i en rasande fart.

– Svärmor/mum-in-law, som kom farande med dramaten full av välbehövlig lunch, som slet och bar och packade upp kökskartonger.

– Och bror och svägerska som tog med sig Julia och höjde stämningen på vår kväll avsevärt.

Jag. Är. Så. Trött.

Flytten tog 11 timmar. Precis allt som kan gå fel gjorde det. Eller vad sägs om till exempel hisstopp och akutreparering? Men nu är vi här. Nu bor vi här.

Vi firade med pizza och bubbel.

Nu är vi trötta på det här.

Jag gick från jobbet vid tre. Till Hornsgatan, fylla pappas bil med saker vi vill köra själva, åka till Östgötagatan, lämna av. Göra om allt en gång till. (Vet ni hur tung den största iMacen är när man sitter med den i famnen i en bil och parerar varje skump med tummarna? Väldigt tung.) Sen stannade vi kvar på Östgötagatan och täckte golven och trappan med täckpapper. Vips så var klockan 19.30. Tillbaka till Mariatorget, snabb middag på kinastället, upp till lägenheten, tömma kyl och frys, åka Östgötagatan och lasta in där. Tillbaka till Hornsgatan och plocka ihop det sista, montera ned alla lampor och sånt. Och så blev klockan halv ett.

Man kan lugnt säga att vi missbedömde hur lång tid packningen skulle ta. I helgen gjorde vi ju inte mycket, och det har vi fått sota för nu.

Men imorgon är det dags!

Kvällens utsikt: möbler mm i Filmrummet.

Skrev detta igår, men inser nu att jag glömde klicka på publicera.

Det satt en hel del beslag, konsoller och krokar kvar när vi kom till Östgötagatan idag, och eftersom flyttstädningen ska ske imorgon tisdag ville vi få ner allt innan. Visst blir det alltid smutsigt vid en flytt, men kan man undvika att ha gipsdamm och sånt så är ju det bra. Ned med allt ikväll alltså. Det tog (betydligt) längre tid än vi räknat med. Vi hade räknat med att vara klara 16.00, men det blev 20.30. Och då bara för att både mamma och pappa ställde upp på olika sätt. Sen åkte vi hem, Hornsgatan får väl fortfarande kallas hemma, och fixade mer med flytten. Vi är så sjukt förberedda, och vi gör nog väldigt mycket i onödan. Varje soffkudde är inplastad tex, och det kanske inte är så nödvändigt.

Så kvällens utsikt var egentligen en skrivdragare eller en tejpmaskin – som vanligt – men orkade bara inte ta en bild på det igen. Men sorterade de nya nycklarna också, så här kommer kvällens utsikt:

Imorse såg det ut såhär i min nedräkningsapp:

Och så fick vi nycklarna:

Vi åkte förstås direkt till ”rätt” sida av Söder:

Gick till huset

Tog den lilla hissen upp till våning fem

Och nu är vi här!

Det är inte så mycket kvar, tänkte vi igår kväll, det där fixar vi imorgon. Kvällens kommentar på det: ha! 20.00-23.00 höll vi på, och jo, det finns en del kvar att fixa. Men vi fick ned projektor och filmduk, ljudsystem och sladdar. Och jag bubbelplastade hyllplan, byrå och bänk.

Men klara blev vi inte. Kvällens bild blir en hög kaos från mysrummet.

Dagen började med bubbelplast. Igen. Men som E kommenterade när jag skrev om det på Facebook: bubbelplast och tejpmaskin är värre än crack. Jo tack, jag vet. Nu ligger exempelvis vårt runda soffbord upp och ned i soffan, bubbligt och fint.

Men sen tog vi faktiskt paus. Hängde i favoritparken och åt middag på stan.

Planen imorgon är park – födelsedagsfirande hos mormor – packa färdigt allt. Blir en tuff dag.