Vågskvalp, sol, värme, solstolar, hängmattor och palmer. Det fick vi en timme i lördags. Vi besökte ett ”solrum”. Vågskvalpet var digitalt och solen och värmen kom från lampor. Vi gick en gång förra året också, då mycket eftersom vår dåvarande bostadsrättsförening var utan varmvatten i två veckor mitt under den kallaste vintern. I år handlade det mer om ljuset, men det var så klart skönt med värme också. 200 kronor för en timme kostar det, och det är det absolut värt, bara man klarar av att slå på tålamodet och stänga öronen för allt flummeri som stället står för. 🙂
4 reaktioner till “En timmes värme”