Idag skulle den här lilla tjejen ha fyllt 94 år. Det gör hon inte. Men i alla fall: grattis på födelsedagen farmor!
Kategori: Livet
Nej, jag rekommenderar inte våra (förra) hantverkare
Ett tag var ju detta mest av allt en renoveringsblogg. 131 dagar tog renoveringen och jag öste lovord över hantverkarna under tiden. Under nästan hela tiden, den uppmärksamma märkte att jag slutade med det mitt i. Jag har fått lite frågor på det, men inte velat skriva något här, inte förrän allt var klart. För tyvärr fick vi en del problem med hantverkarna under gång. Ett större haveri, men vi har också insett att de inte alls var så duktiga med förarbetet som vi trodde. Varje, varje, fog i hela lägenheten har spruckit. Det är även sprickor i väggarna, i taket, massor med målarfärg på golven, hack i väggarna. Och så vidare, och så vidare. Samtidigt har allt med min mormor hänt, och i och med det har jag insett att man kan alltid göra om en renovering, måla om, fixa skarvar och fogar. Men jag kan aldrig någonsin få tillbaka min tid.
Att renoveringen tog 131 dagar istället för utlovade 35 gjorde att min mormor dog utan att ha varit hemma hos mig. Min mormor dog, och vet inte hur jag bor. Det är fan inte ok.
Glad påsk!
Mina bilder blir vykort – och finns i guidebok
Jag gillar att fotografera, och har en hygglig kamerautrustning. Jag pratar sällan om det eftersom jag är omgiven av duktiga fotografer: sambon, min bror, Pelle på jobbet, kompisar, bekanta …
Jag tycker att jag har en del bildseende, men att jag saknar tålamod, och framförallt orkar jag inte välja ut, utan publicerar även misslyckade eller bara vanliga trista bilder också. Men ibland hittar man guldkorn i det stora flödet! För några år sedan var en bild jag tog i Barcelona med i en guidebok, och nu ska några av mina Slovenienbilder bli vykort!
Barcelona:
Annons och minnesord
Vi valde att annonsera i mormors (och min, enda papperstidningen jag prenumererar på) lokaltidning, TH – Tidningen Härjedalen. Jag fick också möjlighet att skriva ett minnesord. Bilden i annonsen är en mosippa, och samma bild sitter på min arm sedan ett år tillbaka. Citatet är från mormors favoritlåt.
Lite bilder
Finns inte längre
De senaste veckorna har jag avslutat varje sjukhusbesök hos mormor med orden ”Hejdå mormor, vi ses imorgon. Du är världens bästa mormor. Jag älskar dig”. Imorse fick jag hoppa över några av orden. Världens bästa mormor finns inte längre.
Fan, fan, fan
Vad hände?
Försvann jag? Hamnade vi i efter-renoveringskoma? Gick bloggen sönder? Nej. Min mormor blev sjuk. Så nu handlar livet om sjukhus, kommunmöten och oro.
Vi hörs sen.
En timmes värme
Vågskvalp, sol, värme, solstolar, hängmattor och palmer. Det fick vi en timme i lördags. Vi besökte ett ”solrum”. Vågskvalpet var digitalt och solen och värmen kom från lampor. Vi gick en gång förra året också, då mycket eftersom vår dåvarande bostadsrättsförening var utan varmvatten i två veckor mitt under den kallaste vintern. I år handlade det mer om ljuset, men det var så klart skönt med värme också. 200 kronor för en timme kostar det, och det är det absolut värt, bara man klarar av att slå på tålamodet och stänga öronen för allt flummeri som stället står för. 🙂
Nyårsafton utan spis
Det är roligare att berätta om/dokumentera framgångar. Läser man bara här tror man nog att köket är klart. Så är det inte riktigt. Det saknas passbitar, lampknappar och sånt. Snickerierna ska målas, kylskåpet står i kontoret nu och framför allt så måste bänkskivan behandlas klart. Så köket finns och ser på det stora hela fint ut, men är oanvändbart. En utmaning på nyårsafton!
Men den franska kedjan Picard har öppnat i Sverige, så vi beslöt att testa det. (Picards grej är fransk kvalitetsmat, nedfrusen. ”Frysmat” helt enkelt!) Och det var faktiskt hur gott som helst (även om vi upptäckte ett elfel mitt under tillagningen: ugnen och micron kan inte vara igång samtidigt).
Nyårsafton 2013 – fransk frysmat från Picard:
Mini-smördegsbakelser med smakerna tomat och basilika, ricotta och spenat, chèvre samt svarta oliver.
Champagne: Henry Dumanois Brut
– – –
Kantarell- och portvinsfyllt bröst av pärlhöns, serveras med baconlindade haricot verts, varm ratatouille, sås på rödvin, vinbärsgelé och tranbär samt tre minigratänger på potatis, mozzarella och tomat, potatis och svamp och potatis, broccoli och purjolök.
Côtes du Jura, 2011
– – –
Mini-pavlovas med smak av choklad och caramel, vanilj och röda bär, passionsfrukt och mango sant vanilj och kastanj.
Kaffe och avec
– – –
Franska ostar, fikonmarmelad och hembakt knäcke
Côtes du Jura
– – –
Vid tolvslaget: Nicolas Feuillatte Brut Chardonnay, 2005
Årskrönika 2013
Så har ytterligare ett år gått. Vad var 2013 för mig?
Vi har sålt lägenhet.
Vi har köpt lägenhet.
281 av årets dagar har tillbringats i en rörig lägenhet. Först fix inför visningar, sedan visningar, flyttpackning, flytt, flyttkaos och sedan renovering. Vi fortsätter även 2014.
Världens bästa mamma har fyllt 60, och vi hade en supertrevlig helg när vi firade henne på Den gyldene freden och hotell Reisen.
Vi har varit på Dalarö 8 längre perioder. Målet var minst 12, men med flytt och så vidare får vi vara nöjda med 8. Och satsa på minst 12 år 2014?
Några hotellhelger har vi hunnit med: Rival, Hasselbacken, Mariefred och hotell Reisen.
Det har blivit några resor: Bokresan till Syninge, Amsterdam med Johan och mamma (vår födelsedagspresent till henne), Norrköping med mamma, Bokmässan i Göteborg, Linköping med min bror, Thailand och så sommarens bilresa: 600 mil genom Sverige, Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Slovenien.
Det har skett ett frieri och nu planerar vi bröllop! På tioårsdagen är det dags. Foten är långtifrån bra, men har blivit bättre. I december 2012 tog jag över som chef på jobbet och numera är jag Byråchef. Och trivs ypperligt bra.
Det blev många nya barn i min närhet. Sixten, Moa, Elsa. Och förstås Julia.
Älskade kylskåp!
Ända sedan jag var liten har jag drömt om att ha en fullstor kyl och en fullstor frys. Då skulle det finnas massa utrymme för kylda drycker. Ni vet, som de har i amerikansk tv. Jag fick det säkert från tv-serien Beverly Hills nu när jag tänker efter. Hur som helst. Jag skulle gärna ha det idag, men nu tycker jag att arbetsyta är viktigare. Så när vi planerade nya köket valde vi bort stor kyl och stor frys för mer bänkyta. Men självklart köpte vi ett så stort kylskåp som möjligt. Förra veckan välkomnade vi därför en ny kyl/frys från Miele. Bredare och högre än det gamla. Snyggt, fräscht och stort. Jag älskar det.
Det gamla
Nya Miele
Längtar inte efter snön
Jag älskar vinter och snö, men i år är jag glad för varje dag snön inte dyker upp. Var på en middag i lördags och hade stövlar. Inga klackar, bara vanliga enkla stövlar som jag haft tidigare. När det var dags att gå hem kunde jag inte stödja på foten, att ta sig hem blev en mardröm och väl hemma var värken enorm. Så nu blir det sneakers så länge vädret tillåter.