Framme i Sälen

Resan i sammanfattning:

* En taxiresa helt utan stopp, varken för mat eller toalettbesök.

* En glömd nyckel.

* En kokande motor.

* En bil fastkörd i snön.

* En vält långtradare.

* En byggkran som ska lyfta en vält långtradare.

* En omväg på grund av en långtradare och en byggkran.

* En bilnyckel utan batteri.

* En stor mängd is, snö och halka.

Men, sammanfattning: alla är framme och alla mår bra.

Hotellnatt och glögg

Efter mormorbrödsbaket tog Johan och jag bussen till Norra Bantorget för en natt på Clarion Sign. Alltid mysko – och lyxigt – att göra det i sin egen stad. Lugnt och avslappnat. På söndagen gick vi till Kristoffer och Jenny. De bjöd på glögg, julmust, mjuk pepparkaka med smör (!), lussekatter och en helt fantastisk saffranskaka. Och julmusik förstås. Jenny åker till sina föräldrar över jul, men följer med oss till Västindien över nyår.

Och om jag kan rekommendera Clarion Sign? Bara om du är totalt oblyg. Det var glasvägg in till både dusch och toalett. Vi höll oss.

Tillbaka i verkligheten

När jag och sambon åker iväg på egensemester, vilket vi nästan aldrig gör, vi är ”alltid” med hans eller min familj, hamnar vi som i en liten bubbla. Tid, rum, verkligheten försvinner.

Så när vi nu kommer hem känner jag mig helt lost. Har ingen koll på vad som hänt i omvärlden, har ingen koll på vad som har hänt på jobbet, har ingen koll på mailen, röstbrevlådan. Osv.

Men att vara i sambo-bubblan var trevligt. Och resan var bra. Vi har promenerat, gått på bio, ätit fantastiska middagar (och trista luncher). I måndags lånade vi en bil och utforskade min morfars Umeå. Och i tisdags firade vi femårsdag & ett år som förlovade.

Mitt hjärta är fyllt med kärlek. Sambokärlek. Norrlandskärlek.

Björkarnas stad