Kategori: Livet

Alltid när jag är frisk så tänker jag ”det är ju inte så jobbigt att vara förkyld”. Och så blir jag förkyld, och inser att det verkligen inte är roligt.

Igår hostade jag under dagen, men kopplade inte det till förkylning eftersom jag alltid får hosta i slutet av en förkylning, inte i början. Men framemot kvällen fick jag huvudvärk, halsont, snuva och började nysa. Jag som precis samma morgon tänkte ”jag har inte varit förkyld en enda gång sen jag slutade på Mobilab! Jag visste att det var fel på luften där”. (Vilket jag också tror, har aldrig varit sjuk så mycket som under min tid på det företaget).

Så nu ligger jag i soffan, har på webb-tv och jobbar. Och suckar.

I lördags var vi på Melodifestivalens genrep. Det var en julklapp från Johan (paketet innehöll en rosa fjäderboa och biljetter till genrepet i Globen). Vi har varit på finalen en gång, och det var superkul för vi satt precis framme vid scenen, på SVT-platser. De platserna går dock inte att köpa så man ser bättre i tv-rutan än på plats. Därför valde vi genrepet, för att få showen på plats men för att ändå se själva finalen bra i tv.

Det var superkul, och den bästa på scenen var The Moniker, som hade en fantastisk scenshow som knappt syntes i TV.

I fredags flög jag från Malmö till Stockholm. Jag satt ytterst och placerade förstås min (lite väl stora) väska under stolen framför mig. Handväskan hade jag i knät. Efter några minuter kom en kille som skulle sitta innerst. Jag reste mig förstås och släppte in honom. Han satte sig vid fönstret. Så fort det stod klart att det inte skulle sitta någon mellan oss slängde han in sin väska under mittenstolen, så han kunde sträcka ut sina ben ordentligt. Själv satt jag ihopknölad med fötterna under hakan.

I lördags var vi på genrepet till Melodifestivalen. Det var ganska trångt på parkett i Globen. På min ena sida satt Johan, som sin vana trogen att aldrig besvära andra satt med knäna tätt ihop. På min andra sida satt en man som, sin vana trogen kan jag tänka, satt med benen brett, brett isär.

Är det inte ett klassiskt manligt beteende? Jag gillar inte att generalisera, men har svårt att tänka mig att kvinnor skulle bete sig så.

Jag älskar flodhästar. Tycker det är ett extremt coolt djur (visste ni tex att växtätaren flodhästen är mycket dödlig för människor? Dels är den aggressiv och biter ihjäl folk, men framförallt har den så stort gap att den råkar äta upp människor som badar eller tvättar). Ett fantastiskt minne är när vi var i Tanzania och bodde precis vid Grumeti River, fylld av flodhästar bara några meter från vårt tält.

I alla fall. Sveriges första dvärgflodhästunge föddes nyss. Efter en dramatisk start på livet mår han nu bra och Oliver finns på Parken Zoo om ni vill besöka honom.

Extremt söt bild på Oliver finns på Aftonbladet.

Jag skrev nyss att jag inte firade kvinnodagen idag. (Inte semmeldagen heller, fy vad det är äckligt!). Men däremot vill jag fira min fina sambo. Någon mer jämställt än Johan kan man inte hitta.

Jag vägrar fira en kvinnodag. Jag firar kvinnor, män, människor varje dag. Och försöker slåss för jämställdhet hela tiden, i både stort och smått. Så skrev jag på Facebook idag. En del höll med mig, andra inte. Ett argument var att kvinnor har en dag, männen 364.

Det tycker jag inte alls. Endast om vi låter männen ha 364 dagar mot kvinnans en, blir det sant. Hur många plumpa gubbskämt om ”låt kvinnorna ha en dag, hö hö” hör man inte idag? Jag nöjer mig inte med en dag, jag vill inte ha en dag. Jag förutsätter att alla dagar är mina dagar och agerar så. Det tror jag är enda sättet att nå jämställdhet.

Jag gillade verkligen första säsongen av Solsidan. Vi, som inte har barn och avskyr tanken på hus och förort, kände väl inte direkt igen oss, men igenkänningen i vad man hör kompisar berätta var stor. Men andra säsongen är förfärlig. Riktigt dålig, och dessutom med en del logiska luckor, som en serie med hög budget inte ska ha. Trist ”dränghumor”. DNs Johan Croneman håller med.

Jag har en sida som räknar ned till roliga händelser åt mig. Just nu ser den ut såhär:

Jag har fått nya visitkort. Både på Mobile Marta och inUse.

På inUse har man valet att formge sina egna (mini-) visitkort. Det finns så klart en standard för hur framsidan ser ut, med logga, nummer, namn osv. Men baksidan kan man fylla med vad man vill. Jag satt en hel kväll och hade ångest, om man väljer egna bilder känns det superviktigt att det handlar om bilder med en story bakom.

Häromdagen kom mina visitkort. Och det blev så sjukt bra! Se bara exemplen här nedan. Och, varje kort har en story! Kul när företag gör det där lilla extra.

Man brukar säga att great minds think alike. Antar att det var därför vårt hem innehöll två buketter tulpaner på alla hjärtans dag. Jag ville inte göra som alla andra och köpa röda rosor. Sambon ville inte vara som alla andra och köpa rosor. Och resultatet blev ju bra.

Nu är jag officiellt välkomnad till inUse: Välkommen till inUse, Josefine Granding Larsson!

Redan den 1 april 2009 reagerade jag på hur serviceinriktat Apoteket blivit. Igår var de kanske lite för serviceinriktade.

Jag gick förbi Apoteket i Götgatsbacken på väg hem från ett möte och när jag såg att det var ”gamla Apoteket” gick jag in eftersom det finns vissa produkter vi använder som bara säljs där (baksidan med avregleringen).

Jag hittade inte det jag ville ha (ett speciellt schampo) så frågade efter det. Genast rusar en anställd fram till hyllorna och letar. Hon hittar inte det jag letar efter men rekommenderar en annan produkt som jag blir nöjd med.

Men då börjar över-servicen. Hon fortsätter prata om det andra schampot och börjar leta efter det i datorn. Jag förklarar – igen – att jag är nöjd med det andra. Hon fortsätter leta. Jag fortsätter förklara att jag är nöjd. Men hon slår på något hysteriskt service-mode och hör mig inte längre. Istället drar hon in sina kollegor i jakten på ett schampo jag inte vill ha. Hela tiden upprepar jag att jag är nöjd med schampot hon rekommenderat och att jag vill betala. Hon fortsätter leta. Till slut känns det som att jag är med i en fars.

Slutsats: Service är bra, men lyhördhet är bättre.

Idag kom nya jobbet igång på allvar. Nu måste jag sova.