Jag har två rabattkuponger till Selma City Spa+ (ligger på hotell Clarion Sign, Norra Bantorget, Stockholm) som någon annan gärna får ta över.
Rabatten innebär att du får gå två för en och dessutom får du 20% rabatt på alla spabehandlingar. Kupongen gäller måndag till torsdag till och med den 30 april.
Om någon är intresserad så hojta till! Annars åker de i papperskorgen.
Baka, städa, få bra besked, bjudas på spontanmiddag med drinkar på Marie Laveau, hitta present i posten. Nu the Philinator i soffan. En helt ok dag! 🙂
Jo, jag är tillbaka från Venedig. Vi har haft en jättebra resa. Mindre bra hemfärd dock, men mer om det sen. Jobbar för fullt med lite grejer som ska vara klara nu i veckan, och har ett par tuffa beslut att fatta. Men förhoppningsvis leder det till bra saker. Har ännu inte sett Melodifestivalen.
Kort sagt: är tillbaka, men hinner inte skriva här just nu. Återkommer!
Praiano, Amalfi, Italien. En vecka i juli. Ett eget hus. Bokat!
… när sambon silar min apelsinjuice eftersom den innehåller fruktkött.
Fick idag veta att en väns barn har det svårt. Vet inte om vännen vill gå ut ”offentligt” med det, så skriver inga namn. Men hjälp mig med varma tankar och massor av hållna tummar!
Ställe: Akkurat
Kategori: restaurang
Prisklass: mellan
Webb: akkurat.se
Sällskapet beställde:
Vi har varit på Akkurat flera gånger, vi bor ju nästan grannar med stället, men senast: öl (förstås!), rosévin, bubbel, tequila, hamburgare, ostrbricka, chokladtryfflar.
Utlåtande:
Vi älskar Akkurat. Det är god mat. Fantastiska drycker (stället har flest öl-och whiskysorter i Stockholm, eller något sånt), trevlig atmosfär. Mindre bra är ljudnivån; om man inte sitter på uteserveringen eller i Whiskyrummet kan man omöjligen höra vad bordsgrannen säger. Och servicen. Har som sagt varit där flera gånger och även om servicen inte alltid varit dålig har den aldrig varit bra. De är fantastiskt duktiga på att rekommendera öl, men inte på att fylla på vatten, komma ihåg brödet eller att ge notan i tid. Och att man måste lämna in kläderna i en garderob som kostar pengar luktar förstås maffia lång väg. Men det mesta går att förlåta pga deras mat och dryck. Senast hade de den i Sverige svårfångade Herraduratequilan så nu gillar vi Akkurat ännu lite mer!
Sammanfattning:
Gå till Akkurat! Man ska äta deras musslor (om man till skillnad från oss äter skaldjur), dricka öl och whisky. Eller tequila. 🙂
Betyg:
3,5 (betyget dras ned pga seg service och tvingad garderob. Maten är värd 4.)
Följde med som smakråd när mamma skulle köpa en ny mobil idag. Eftersom hennes simkort är ohyggligt gammalt behöver hon ett nytt. Vi ringer Tele2.
Samtal 1
Jag ringer, förklarar situationen och säger att jag är dottern. Tele2-kille svarar att mamma måste ringa själv. Jag försöker, säger bla att jag har alla hennes uppgifter + det gamla simkortet. Det hjälper inte, men han lovar att hon ska få det nya simkortet gratis eftersom hon varit kund i elva år.
Samtal 2
Mamma ringer. Tele2-kille säger att hon måste läsa upp siffrorna som står på baksidan av simkortet (vilket Tele2 strax innan alltså skrivit in i systemet att dottern har).
Samtal 3
Jag mailar mamma med alla siffror på simkortet. Mamma ringer Tele2. Nu får hon veta, av en väldigt otrevlig Tele2-kille, att hon måste tala om namn, adress, mobilnummer, personnummer, simkortsnummer, när hon senast laddade på kortet, sitt saldo, de två nummer hon ringer flest gånger. Hon förklarar att hon (man!) inte kan några nummer i huvudet, det är ju därför man har en kontaktbok i mobilen. Han fortsätter, i väldigt otrevlig ton och mamma avslutar samtalet.
Samtal 4
Mamma ringer igen, kommer till en trevlig Tele2-kille och beställer ett nytt simkort.
Säkerhet är jättebra. Men tar de inte i lite väl mycket? Jag kan inga nummer i huvudet. Och hur ska jag ens kunna veta vilka två nummer jag ringer till oftast? Det är ju en gissningslek. Och Kille nummer 3 borde definitivt inte arbeta med människor!
– –
Efter mobilköpet går jag till Webhallen. Min dator, inte ens ett år ännu, krånglar jättemycket. Jag har handalt mycket på Webhallen, liksom de flesta jag känner. Det första som händer är att killen tittar på mig (kvinna), på min dator (rosa) och avfärdar mig. Varje problem jag räknar upp avfärdar han direkt, innan jag ens hunnit förklara. Jag orkar inte gå igenom hela samtalet, men Webhallen tycker i alla fall att en dator som inte laddar, har extremt kort batteritid, hårdvaru- och musknappar som inte fungerar samt blir outhärdligt varm inte är felaktig.
Egentligen gillar jag vintern. Och jag tycker inte att man kan förvänta sig vår i början av mars. Men när vintern är så mesig som den varit denna säsong längtar även jag efter våren. Och vad händer i dag? Snö!
Tänkte börja ”recensera” lite. Inte så blodigt allvarligt, men eftersom vi går ut en hel del så varför inte dela med sig av åsikterna?
Ställe: Grill Ruby
Kategori: restaurang
Prisklass: dyr
Webb: grillruby.com
Sällskapet beställde:
Öl, ”Texas Margerita”, cider, rosévin, cheese- och baconburgare, minibiff, entrecôte och tillbehören pommes frites, bakad potatis, smashed potatoes, guacamole, cole slaw, ruccolasallad och bearnaise.
Utlåtande:
Servicen var seg. Det tog en timme från ankomst tills maten kom. En timme! Samtidigt var servitriserna på om att vi bara fick ha bordet i två timmar. Väldigt hög ljudvolym – inget ställe att gå till om man vill kunna prata ordentligt med sitt sällskap. Maten var bra. Vissa saker var till och med riktigt bra. Tyvärr var en del mat nästan kall. Och 348 kronor för entrecôte med två tillbehör (extra tillbehör kostar 35 kronor styck) är på tok för dyrt! Jag kan absolut gå med på det priset, men då ska servicen och även maten vara bättre. För oss fyra, som tog två drycker var + varsin huvudrätt slutade notan på drygt 1 500 kronor. Det känns för mycket för en ”enrättsmiddag” tycker jag.
Sammanfattning:
Grill Ruby är inget man behöver besöka. Hög volym, dålig service och för dyr mat i förhållande till det man fick. Dessutom var Kristoffers kött nästan kallt.
Betyg:
2
Var på Götgatan Stories i Skrapan i förra veckan för lunch med en höggravid kompis. Min vän ville ha deras kycklingsallad men med lite pasta. Jo, det kunde de fixa, mot en kostnad på tio kronor. Min vän betalade den extra kostnaden, och fick säga till den sura tjejen i kassan tre gånger eftersom kassörskan inte skrev något om pasta på beställningen hon gav till sin kollega.
Vi satte oss oss och snart kom maten. Men ingen kycklingsallad med pasta. Istället är det deras pastasallad med kyckling. Två helt olika rätter (kycklingsalladen = grönsaker, kyckling, honung, hallonvinigrette och fetaostcreme och pastasalladen = grönsaker, pasta, oliver, mozzarella, parmaskinka). Min vän säger till servitören att detta inte var vad hon beställde. Han blir sur och argumenterar mot Till slut går både servitören och min vän fram till menyn som sitter på väggen. Han ger sig och går iväg. Kommer tillbaka med två plastkoppar – en med hallonvinigrette och en med fetaostcreme. Han tycker nu att allt är utrett. Det tycker inte min kompis. Hon har betalat extra och ändå inte alls fått vad hon beställde. Då går servitören och gör fula miner bakom min kompis rygg. Han tänkte kanske inte på att jag såg.
Jag kallar tillbaka honom och förklarar att det inte är så man behandlar sina kunder. Då börjar han argumentera! Säger att man måste beställa från menyn och inte får ändra. (Intressant då att de tar tio kronor extra för ändringar). Vi håller naturligtvis inte med, eftersom vi- som sagt – betalat extra för att få ändra. Då går servitören.
Tycker ofta att servicen är dålig i Sverige, men att restaurangpersonal är så utstuderat otrevlig har jag inte varit med om förr. Är faktiskt lite chockad.
Men som vanligt är det mest synd om stället. De förlorade ju mig och min vän som kunder. Och våra familjer. Osv. Osv.
Det skrivs mycket om internationella kvinnodagen, den 8 mars, idag.
Jag är emot internationella kvinnodagen av flera anledningar. Några av dem:
Jag vill inte bli firad idag. Jag vill inte bli inkvoterad på något jobb. Och ja, det tycker jag fast jag har blivit diskriminerad i både löne- och andra arbetssituationer. Jag är människa, och alla människor ska ha lika villkor.
Har insett att vi alltid tar för givet att familjer vi ser är ”styv”-familjer. När vi pratar om grannar osv blir det automatiskt ”undrar om det är hans eller hennes barn?”. Tanken att det är en ”kärnfamilj” finns aldrig. Undrar om det beror på att vi båda är skilsmässobarn?
Vi ser på extramaterialet till Sällskapsresan. Bengt Palmers berättar att alla han pratar med sjunger på en strof ur första filmen så fort de får veta att han gjort musiken. ”Buba duba dup” säger Palmers att det låter när Stig-Helmer ska bre smör på pengarna som kommer ur knäckebrödspaketet.
Men Palmers, alla vet väl att det är ”buba duba dup dup” det låter!